Ungefär femton miljoner slavar exporterades från Afrika till den amerikanska kontinenten från 1500-talets början till 1800-talet. Hur många slavar det finns i världen idag är osäkert, men förmodligen är de fler än alla som drabbades under den transatlantiska slavhandelsepoken. Varje år hamnar cirka 1,75 miljoner människor i slaveri. Nästan fyra femtedelar av offren – mest kvinnor och minderåriga flickor – säljs av människohandlare till sexindustrin. Arton procent sätts i tvångsarbete av olika slag. Resten blir hushållsslavar, exploateras av organhandlare eller hamnar i tvångsäktenskap.
Uppgifterna ovan har hämtats från reportageboken ”Maktens slavar” som publiceras i dagarna. I fem år har författaren, den uppmärksammade mexikanska journalisten Lydia Cacho, rest runt i världen för att kartlägga det moderna slaveriet och dess drivkrafter. Längs vägen har hon å ena sidan träffat mängder av offer och förövare men också fått tillfälle att intervjua hundratals experter och makthavare.
Förbud mot slaveri och slavhandel infördes 1948 i FN:s allmänna konvention om de mänskliga rättigheterna och i Europakonventionen som antogs 1950. I många moderna människors ögon är slaveriet en restpost från det förflutna som kommer att försvinna. Den uppfattningen är felaktig, skriver Cacho. Handeln med människor har successivt ökat under efterkrigstiden och efter det kalla krigets slut. Bland orsakerna kan nämnas den fortskridande globaliseringsprocessen, nya frihandelsavtal och de allt öppnare gränserna som revolutionerat transportväsendet och förvandlat lokala maffiaorganisationer till transkontinentala brottssyndikat. Den expanderade sexturismen spelar en mycket viktig roll.
Makt korrumperar! skrev den brittiske historikern Lord Acton på 1800-talet. Enligt en aktuell rapport från Johns Hopkins University, som författaren citerar, var poliser och statstjänstemän i 67 länder djupt involverade i kriminell verksamhet eller valde medvetet att lämna de mäktiga brottssyndikaten i fred. ”Det handlar om affärer!” sa en cynisk bordellägare i Mexico med försänkningar i provinsens politiska elit. I Kambodja besökte Cacho ett skyddat boende för unga flickor som räddats från prostitutionsträsket. Hela 43 procent av flickorna uppgav att de sålts till bordellerna av sina fattiga mödrar. Bakom det moderna slaveriet skymtar många drivkrafter.
”Maktens slavar” är en viktig larmrapport. Pudelns kärna är dock den stigande efterfrågan på illegala tjänster och varor som göder den kriminella sektorn och vissa entreprenörers syn på medmänniskor som potentiella handelsvaror och produktionsfaktorer. Cacho uppmärksammar problemen men hur sexkunders och andra exploatörers attityder ska förändras har hon – precis som alla vi andra – inget realistiskt svar på.
