I och med utgivningen av boken ”Den motvillige monarken” öppnades dörren till en tidigare okänd mötesplats, ett slags korsväg för det svenska samhällets mest belysta och dess mest ljusskygga kretsar. Huvudkällan till boken visade sig vara en tungt belastad kriminell, nämligen porrkungen och klubbägaren Mille Markovic. Han och kungen hade enligt boken en hel del gemensamt. Den svenske kungens sätt att roa sig krävde en smidig men hård hand som kunde leverera upplevelser av ett slag som var både depraverade och sjaskiga. Detta enligt boken, vars sanningshalt alltsedan utgivningen har varit omstridd.

”Mille Markovic. Biografin” är ett slags uppföljning av den kungaboken. Researchen är gjord av samma person, Deanne Rauscher, som grävde fram skandalerna kring vår kungs eskapader i Stockholms skymningsvärld. Det är helt enkelt ännu ett avslöjande reportage som har givits formen av en biografi över mannen som utgjort källan till ”Den motvillige monarken”.

På sätt och vis är båda böckerna ett slags inverterade hovreportage. Den ena från det officiella hovet med kungen som centralfigur och hans halvofficiella hov som omgivning. Den nya boken har ett annat, mindre välkänt hov som sitt föremål, med en av den undre världens kungar som centralfigur.


Ingenting kunde ur saklig synpunkt vara mer ointressant än denna, den senaste boken. Den är i själva verket en skvallerkrönika, där den ena skrönan avlöser den andra. Ingenting är belagt med klara och entydiga källor och läsaren lämnas att tro det han vill tro och kittlas av det som tilltalar hans eller hennes fantasi.

En sak gör den nya boken emellertid helt klart och det är att det i dagens Sverige finns en undre värld som skipar sin egen rättvisa utifrån en hemmagjord moral som är konstruerad för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är en affärsverksamhet utan skrupler, som säger sig hata allt hyckleri och däri söker sin legitimitet.

Men det dessa ”affärsmän” sysslar med präglas i själva verket av ett hyckleri utan gräns och utan annan moral än avskyn mot den myndighetsutövning som i viss mån hindrar dem från att fritt utöva sin obskyra verksamhet. De vill kunna bruka det våld som gagnar dem, de vill kunna tjäna sina miljoner utan att bli beskattade och de vill kunna utnyttja andra människor utan varje hänsyn.


Om boken har något slags syfte är det att den möjligen ger en inblick i en värld av enastående tarvlighet och råhet. Tråkigt nog har författarna inte förstått skillnaden på research och rykten. De påstår visserligen att de dubbelkollat alla uppgifter, men de redovisar inte någonstans den kontrollen. Denna brist reducerar deras biografi till en krönika byggd på hörsägen och subjektiva partsinlagor, och förmedlar därför ingen djupare insikt i ett växande samhällsproblem. Ännu tråkigare är att boken förmodligen kommer att toppa bästsäljarlistorna och göra det utan annan anledning än människors obotliga intresse för skvaller.