För ett och ett halvt år sedan introducerades den iranske författaren Kader Abdolah för en svensk publik med den storslagna fresken ”Huset vid moskén”. Det var en historia om en släkts uppgång, fall och återupprättelse, med täta kopplingar till Irans blodiga nutidshistoria. Abdolah bor sedan 1988 i Holland, och skriver på det nya hemlandets språk. Med stor framgång, skall tilläggas. ”Huset vid moskén” har utsetts till den näst bästa holländska romanen någonsin.

Nu är Abdolah aktuell med en ny roman på svenska. Den är av helt annorlunda karaktär och heter ”Sändebudet”. Boken är en skildring av profeten Mohammads liv. Författaren är själv inte troende men har i intervjuer berättat att han känt en växande inre övertygelse om att bilden av islam och dess grundare måste förmedlas på ett nytt sätt för en västerländsk publik.

Med tanke på de intensiva konflikterna kring islam i just Holland är det inte svårt att förstå Abdolahs motiv.

Parallellt med romanen har Abdolah arbetat med en ny översättning av Koranen, som även den har blivit prisad. Av någon anledning tycker uppenbarligen inte hans svenska förlag att detta är information som ens behöver nämnas. I Norge däremot, liksom i flera andra länder, ges både romanen och nyöversättningen ut samtidigt som en helhet.

”Sändebudet” är sympatisk läsning, och lärorik. I korta kapitel berättar Zayed om sitt arbete med att samla sändebudets uppenbarelser och nedteckna det som skall bli Koranen. Zayed reser, likt en nutida journalist, runt och intervjuar dem som kände eller kan tänkas ha träffat Mohammad. Han besöker släktingar och vänner, träffar herdarna som Mohammad brukade prata med när han ibland lämnade grottan i berget som nästan blivit hans hem.

Vi får en bild av det enorma motstånd och den stora misstro som mötte Mohammad i missionen mot avgudadyrkarna. Varför skulle någon tro att han var Allahs sändebud? Trakten vimlade av självutnämnda profeter, och Mohammad kunde inte ens redovisa några under. Dessutom kunde han bara hjälpligt läsa och skriva. Men till slut vänder det. Sändebudet visar sig vara skicklig och slug som retoriker, och som taktiker i utmanandet av överheten.

Abdolahs bok kan rekommenderas till alla som vill få en mer nyanserad bild av grundaren av världens idag mest omstridda religion. Det är inget försvarstal och heller ingen nidbild. Det är, icke att förglömma, en roman, vilket författaren inskärper i sin inledande läsanvisning:

”Även om berättelserna och händelserna i ’Sändebudet’ bygger på historiska fakta må allt läsas enligt litteraturens lagar.”

Varför detta måste understrykas är tyvärr alltför uppenbart.