Sagan har ofta varit en inspirationskälla för moderna författare. Det kan gälla persongalleriet – troll, häxor och eldsprutande drakar – lika väl som formella aspekter: upprepningar och stående formler. I samband med 1960-talets könsrollsdebatt fick man upp ögonen för de konventionella bilder av manligt och kvinnligt som sagan ofta förmedlar, och det skrevs i debattens spår en del feministiska sagor med alternativa genusmönster.
Per Gustavsson har i fyra bilderböcker utgått från traditionella uppfattningar om prinsessan. Han har förenat schabloner med moderna värderingar och visat en ny, ironiskt vinklad bild av hur en prinsessa kan vara. ”Så gör prinsessor” kom ut 2003, en bok där illustrationerna går i rosa och där prinsessan har rosa klänning och krona på det gula håret. I hennes garderob trängs skor och smycken i mängder. Men prinsessan gillar också att spela ishockey, befriar modigt en tillfångatagen prins och hanterar sitt svärd med bravur.
”När prinsessor tar semester” nyutges i dagarna i litet format i en lågprisserie. Där berättas om hur ett gäng prinsessor åker iväg för att tälta. De hugger ved och gör upp en lägereld för att grilla storgäddan som de dragit upp. ”När prinsessor vaknar om natten”, som utkom i höstas, handlar om hur prinsessan besegrar det farliga källartrollet. Berättelsens konstruktion känns igen från de tidigare böckerna, och man kan förstå att Gustavsson kan känna behov av att förnya sig.
I sin senaste bok, ”När prinsar jagar drakar”, tar han sig an prinsarna. Ska man där möta en ängsligt hjälplös prins, undrar man. Nej, prinsen ägnar sig åt tornerspel och utkämpar uppfriskande bataljer med riddare och andra prinsar.
Men en drake måste infångas till hans riddarborg. Då behövs en prinsessa som lockbete. Prinsessan från tidigare böcker dyker upp, och hennes uppgift blir att stå och se söt ut när draken kommer, det vill säga gestalta kvinnostereotypin nummer ett.
Omslaget till boken om prinsar är blått, men prinsen själv är klädd i rosa. Han är modig, men han stryker också kläder och lagar mat. Prinsessans och prinsens beteende är på det hela taget ganska likartat och de ger båda exempel på att könets gränser kan överskridas.
Den genusanalys som Gustavssons prins- och prinsessböcker ger prov på, visar att det är möjligt att uppträda och göra en mängd olika saker – oberoende av vilket kön man har.
I maj utkommer ”När prinsessor har kalas”, en mer faktainriktad bok inspirerad av sommarens prinsessbröllop. Där kan man läsa om hur man fixar sitt eget prinsesskalas.
