Lars Nyströms avhandling belyser Sveriges viktiga övergång från en nation av småbönder till industrijordbruk under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Avhandlingen syftar till att visa hur ekonomi styrs av komplicerade psykologiska förhållanden. Nyström har för sin analys utvalt ett stort jordagods som samtidigt är socken, församling och kommun, vilket tillåter honom att jämföra vitt skilda arkiv. Alla belyser de samma människor och samma avgränsade område. Som med alla avhandlingar av den här sorten är det berättelser ur folkminnesarkiv som ger boken liv. Berättelser som vetenskapligt underbyggs av alla de ekonomiska data och uppgifter om befolkningen som Nyström vaskat fram.

Handlingen tar sin början 1857, då den synnerligen driftige Paul Jönsson köper Stora Bjurum. Han har i en familj med många syskon startat med tomma händer och arbetat sig upp. Paul Jönsson är en av de uppfinnare och ekonomiska föregångsmän som drastiskt förändrar det svenska landskapet såväl utseendemässigt som ekonomiskt. Mängder av naturlyriskt impressionistiska böcker har skrivits om Hornborgasjön vid vars sydspets Stora Bjurum råkar befinna sig. Mängder av debattböcker har författats kring ansträngningarna att återställa denna världsberömda fågelsjö i Västergötland till sitt ursprungliga skick. Lars Nyströms avhandling har inte författats för att förklara Hornborgasjöns utveckling. Men i förbifarten förklaras hur patron Paul Jönsson oavsiktligt lyckas med konststycket att samtidigt förstöra den stora fågelsjön genom sjösänkningar och med spillpotatis lägga grunden till stora trandansen, där tiotusentals tranor numer om våren förnöjer det postindustriella samhällets turister!

Den nyvordne patron överblickar 1857 sitt vidsträckta jordagods och förstår dess ekonomiska möjligheter. Han använder de värmestinna grusåsarna till potatisodling och dränerar, torkar mossarna så att de kan bli bränsle till den stora, nyinköpta brännvinspannan. Han leder dräneringen av den berömda fågelsjön för att få mer mark att odla. Av potatisen görs brännvin och det näringsrika avfallet (dranken) används som foder till gödoxar och till kor som producerar mjölk som gårdsmejeriet förvandlar till Bjurums berömda cheddarost.

Den nyvordne patron säger upp landbönderna från deras gårdar. Avhyser dem inte, men begränsar deras befogenheter. Han gör dem till torpare som vid behov får göra dagsverken vid godset och annars vara självförsörjande. Statare och drängar är anställda på årsbasis men mest satsar Paul Jönsson på mängder av torpare, som alla ges olika ekonomiska villkor. Därigenom kan han härska genom att söndra.

Eftersom Stora Bjurum är så stort har befolkningen ingen annan möjlighet än att arbeta vid godset, vilket tillåter patron att ge dem betydligt lägre löner än i resten av landet. Den enväldige patronen styr Stora Bjurum som kung i sitt väldiga potatisland. Han visar sig mest på avstånd i sin hästdragna, eleganta vagn. Han låter inspektorer och rättare sköta arbetsledningen. Han låter torparna ta sig friheter till en viss gräns. De får tulla på spriten och någon gång inbjuds de till fest på godset, men får själva arrangera festen, dricka den sprit och äta den cheddarost godset producerar. Någon gång leder den spänningsfyllda relationen mellan arbetare och arbetsledning till våldsamheter. När Paul Jönsson dör 1892 tar sonen Alfred över. Godset producerar som mest en halv miljon liter brännvin per år. Men de internationella spritpriserna sjunker. Politiska partier vinner nu arbetarnas lojalitet. Gränser suddas ut. Lars Nyström inleder varje kapitel med en ny pregnant bild och avslutar genom att locka med någon ny analys i nästa. Kanske lockar Nyströms historiska doktorsavhandling till ständig nyläsning för att den så tidlöst handlar om jorden, makten och samhället.