Idrottsboken har en given dramaturgi. Det handlar om att överstiga hinder, förstå sin speciella roll i livet, växa med uppgiften, lära känna svagheter och styrkor, se de stora perspektiven. En litterär spelplan är ett metaforiskt fält, rik på betydelse – bollen är rund, som det heter.
Sölve Dahlgren debuterar med en i stora drag välskriven bok om innebandy. Pojklaget Tågaborg har vunnit serien i Skåne och nu väntar förändringar: studentexamen, uppbrott, splittring och seniorspel.
En nystartad världstour är sista chansen att hålla ihop gänget. Här kan drömmen att leva på sin sport förverkligas, men laget måste drivas som ett företag. Det blir långa resor, hotellnätter och hårda turneringar. Gott om utrymme för intriger och förvecklingar således.
Det är en medryckande historia. Berättandet blir dock väl fokuserat på matchreferatets driv. Det är spännande, skickligt utfört och stilsäkert, men efterhand allt för upptrampat. Andra spår finns – ett trevande kärleksmöte, vänskapskonflikter, en kriminalhistoria – men det räcker inte riktigt till. Individer reduceras till matchstatistik. Synd på en lovande skildring av en växande subkultur.
