Varumärket Felix förknippas med allt från pulvermos till ketchup och pyttipanna. Det öppnar för en rad olika associationsbanor. För Sydsvenska Dagbladets före detta politiska redaktör Per T Ohlsson är det ketchupflaskan i röd plast som väcker minnen. Men i sin bok Konservkungen hemfaller han inte åt nostalgi utan dubbelklickar på Felix röd-vita logo som visar sig rymma betydligt mer än gurkinläggningar och halvfabrikat.
Herbert Felix föddes 1908 i det dåvarande Österrike-Ungern. Som ung började han arbeta i familjeföretaget som sålde inlagda gurkor till stora delar av Europa. Strax innan Hitlers arméer började skövla Europa kom Felix till ett Sverige som i stort sett var stängt för främlingar. Men tack vare att han var gift med en svenska släpptes han in. Väl i Sverige slog han sig ned i Eslöv, där Håkanssons Salubrinfabrik sökte en expert på ättiksinläggningar.

Herbert Felix började med
inlagda gurkor men såg snabbt nya möjligheter. Rödbetor blev ett naturligt komplement. Ett växande berg av gurkrester ledde till produktionen av Bostongurka som det Amerikaklingande namnet till trots har blivit en svensk klassiker. I början av 1950-talet lanserades köttbullar, ravioli och köttsoppa. Och expansionen fortsatte under decenniet.
I början av 1960-talet satte vidlyftiga investeringar emellertid stopp för Felix fortsatta karriär och Sockerbolaget tog över.
Felix produkter låg rätt i tiden. 1930-talets ökade levnadsstandard innebar varmare bostäder som i sin tur gjorde hemlagade konserver mindre hållbara. Svenskarna övergick till att köpa färdiga inläggningar i butikerna. Ekonomiska och sociala förändringar, som bland annat innebar att kvinnan började arbeta även utanför hemmet, skapade en marknad för lättlagade livsmedel.

Trots det försmädliga slutet är det likväl en framgångssaga som Ohlsson berättar. Herbert Felix byggde upp en av Sveriges största livsmedelindustrier. Folkhemmets skafferier
bågnade av Felix konserver och inläggningar.
Men boken innehåller även andra berättelser. En handlar om de många invandrarnas stora betydelse för Sveriges ekonomiska och kulturella utveckling. Felix insatser bekräftar enligt Ohlsson att historien om det svenska välståndet inte bara kan skrivas i blått och gult. Den svenska modellen är inte så svensk som många tycks tro.
”Konservkungen” handlar likaledes om 1900-talets mörka historia. Felix liv och gärning framstår som ett koncentrat av Europas traumatiska sekel. Nationalitetsbyten och Förintelsen satte djupa avtryck i hans levnadslopp.
Han föddes som österrikare, blev efter första världskriget tjeckoslovak och slutligen svensk. Han var jude i en tid med stark antisemitism. Både föräldrarna och hans enda syskon dog i Auschwitz. Förgäves hade han försökt få dem till Sverige. Men först dagarna före krigsslutet, när det redan var för sent, gav de svenska myndigheterna sitt tillstånd.
Det offentliga tangerar förstås det privata, men de två dimensionerna
samspelar sällan i framställningen. Herbert Felix till synes ambivalenta judiska identitet försvinner också i hanteringen. Sannolikt anser Ohlsson att källmaterialet inte bär för reflektioner kring hans etniska identitet. Sympatiskt nog frestas författaren inte heller att låta fiktion ta över där källor saknas, vilket annars tycks vara ett allt vanligare grepp i biografigenren.

Ohlsson berättar mer än han analyserar och han gör det skickligt. Boken om Herbert Felix är inte bara fängslande och spännande utan också angelägen eftersom den aktualiserar frågor som griper in i vår samtid. Den handlar om en färgstark persons livsöde men också om ett Europa i förvandling.