Behovet av nya ord säger en del om kulturella förändringar. Sålunda påpekar Bodil Jönsson att Svenska Akademiens Ordlista för tre år sedan utökades med nyskapelserna hjärnsläpp, oflyt och fredagsmys. Mer än så behöver inte hon – för att se vad som rör sig i tiden.
Ett decennium har passerat sedan Jönsson skrev ”Tio tankar om tid”, en bok som sålt i hela 650000 exemplar, och nu är det dags att spana efter vad som har hänt sedan dess. Håller vi fortfarande på att stressa halvt ihjäl oss? Blogga, messa, googla, skypa. Många ord fanns helt enkelt inte 1999. Vad säger de om livet i Sverige, idag.
Ja, mycket handlar om kommunikation; om den digitala revolutionen. Jönsson är trots allt professor vid Lunds tekniska högskola, och har länge intresserat sig för samspelet mellan människa och teknologi. I höstens bok – ”Tio år efteråt” – framstår också utbyggnaden av bredbandsnätet som den mest genomgripande förändringen av alla. På gott och ont.
Fördelarna överväger, men till iakttagelserna hör även att alla dessa korta meddelanden hotar att skyla de större sammanhangen. Allt hackas upp i småstunder. Och likadant är det med tvånget att välja i livets alla skeden, vilket ”lär oss att leva och prioritera och tänka i detaljer”. Som om hela vår kultur har blivit barnsligare.
Dagismentaliteten sträcker sig numera långt upp i skolåldern, och på universitetet har det blivit vanligare med ungdomar som inte är vana att tänka i mer än två led. Frågor som inte går att googla lämnas därhän. Fredagsmyset må höra till denna infantilisering, som ord, men här anar författaren likaså en ökande och hälsobringande förmåga att göra ingenting.
De större trenderna Jönsson ser i samhället är inte nya, men somliga har förstärkts över förväntan. Hit hör miljöengagemanget och spekulationsekonomin, det förra allt mer inriktat på en fråga i taget (klimat) och den senare nu så framtung att man kan tala om en ”pre-nässans”, det vill säga förväntningarna på framtiden är så höga att erfarenheterna glöms bort.
”Tio år senare” liknar Bodil Jönssons tidigare böcker. Tilltalet är personligt och klokheten fri från pekpinnar. Stort och smått blandas – Obama, bantning och barnbarn – och blir till en lättsam utgångspunkt för den som vill tänka själv.
