När Li Li återkommer till poesin efter åtta års tystnad är det med en vacker och välkomponerad diktsamling – hans sjätte – ägnad minnet av moderns liv och död. Ursprunget är en titel med tredubbel syftning; boken är en elegi inte bara över modern utan även över den egna barndomen och över ett land och en livsstil som den landsflyktige poeten lämnat bakom sig.

Li Li, som hade studerat sven­ska och befann sig i Sverige, återvände inte till Kina efter massakern på Himmelska fridens torg 1989. Det innebar att han skildes från sin familj. Till modern skriver han: ”Endast regnet – landsflyktens älskarinna –/kan förklara varför vi/de senaste tio åren setts bara tre gånger”. Och de sista mötena med henne präglas av klyftan som uppstått i och med att sonen ”har sett två världar” medan modern finns kvar i den gamla. ”Lugn sover du, som fisken/i den djupa dammen. Du har inte bytt språk”, heter det i dikten ”Shanghai, en hemkomst”.

Nuet är alltså en problematisk blandning av främlingskap och djup sorg över moderns sista sjukdom och död. Med ”Ursprunget” försöker Li Li överbrygga det avstånd som uppstått till det en gång självklara. Hans diktjag har fortfarande ograverad tillgång till de intensiva minnena från barndomen. Li Lis dikter bygger i hög grad på detaljerade hågkomster av hemmiljön i Shanghai och av moderns sysslor i hemmet och uppoffrande men inte alltid milda kärlek till barnen. Samtidigt antyder de hur en vanlig familjs liv påverkades av samhällsförändringarna från kulturrevolutionen till dagens diktaturkapitalism – i förbigående antyds till exempel att poetens far varit fängslad av politiska skäl.

Trängseln, hackknivens dans över ormköttet på skärbrädan, de glupska syskonen vid matbordet, modern lärande sin son skrivtecknen är starka minnen som kontrasteras mot landsflyktens melankoli och drastiskt beskrivs, som i ”Barndomens hus”:

Arton kvadratmeter. Mindre än

kejsarens

gravkammare. Där trängdes vi, åt

och sov

ibland knakade er säng vid mid-

natt som en gren

i storm. Jag flämtade och grep

mitt mognande kön

Ingen hemlighet – vi var varand­-

ras speglar

Genom en tunnel av speglar ­växte

jag upp

Också sängen växte, blev tre ­

våningar

som uppvisade koncentrations-

lägret i månsken

Du klagade inte – ”Vi bor ju rym-

ligare än svalorna”

Vädret förändrade människors

beteenden

Samma sorts rum målades av

somliga

i jordgult och av andra i himmels-

blått

Men du vägrade måla. På de vita

väggarna

visade ihjälslagna myggor vårt

blod, glänsande

som pioner

Li Li skriver en berättande, konkret poesi, men i likhet med sin store förebild Tomas Tranströmer har han en förmåga att ladda konkretionen med mångtydighet och antydd symbolik. Dynamiskt rör sig ”Ursprunget” mellan existentiell saknad och stark upptagenhet av livet som det i varje ögonblick levs