Mycket har skrivits om Mohandas Gandhi, men Pulitzerpris-belönade Joseph Lelyveld lyckas ändå skildra mahatman i delvis nytt ljus i sin nyutkomna biografi ”Great soul. Mahatma Gandhi and his struggle with India”. Lelyvelds levnadsteckning inriktar sig på Gandhis liv och tid snarare än hans tankegods, även om vissa utvikningar kring mahatmans begreppsapparat också återfinns i boken.
Utgångspunkten för Lelyvelds arbete är V S Naipauls skärskådande iakttagelse att Gandhi var den minst indiske av Indiens ledare. Ett paradoxalt påstående kan tyckas då Gandhi ofta framställs som i det närmaste ett förkroppsligande av det indiska.
Det Naipaul avsåg och som Lelyveld tar fasta på är att Gandhis unika vision av ett fritt Indien formades på distans i Sydafrika, och präglas till lika stora delar av antikolonialism som av avståndstagande från de indiska kasttraditioner som genomsyrade tänkandet hos många inom den antibrittiska rörelsen.
Lelyveld ägnar över en tredjedel av boken åt mahatmans tid i Sydafrika och kan konstatera att landet fungerade som en experimentverkstad för Gandhi. Det var där han utprövade sina moralfilosofiska och sociala ståndpunkter influerade av Leo Tolstoj och John Ruskin, och det var där han lade grunden för sin arsenal av politiska strategier.
Det var också i Sydafrika han inledde ett förhållande med arkitekten och kroppsbyggaren Hermann Kallenbach, och Lelyveld ger förbindelsen stort utrymme. Det har uppmärksammats tidigare att Gandhi hade en passionerad relation till Kallenbach. De kärleksfulla och lekfulla breven dem emellan finns bevarade i det indiska riksarkivet, men hittills har Gandhis levnadstecknare valt att tona ner den erotiska undertonen i korrespondensen.
Medan Lelyvelds framställning av Gandhis tid i Sydafrika är intresseväckande bidrar bokens andra del om mahatmans verksamhet i Indien inte med någonting nytt i sak. Men även denna andra del är läsvärd, framför allt för att också den understödjer arbetets övergripande tes: vi kan inte förstå Gandhis radikala vision om vad frihet för Indien innebär om vi inte förstår hur han förenade kampen om Indien i den inre domänen, jaget, med kampen om Indien i den yttre domänen, samhället.
