För generationer av fjällvandrare har Kvikkjokk varit hjärtat i Lappland. Där slutar vägen och det var därifrån som Olof Rudbeck dy och senare Carl von Linné utgick för att under stora umbäranden lära känna fjällvärlden. Även nybyggare, pärlfiskare och silverletare hade Kvikkjokk som utgångspunkt. Fast de som verkligen kände området var förstås samerna som under långliga tider drivit sina renrajder norrut mot kalvningslanden i Padjelanta och ut mot norska kusten.
Om man från Kvikkjokk istället ger sig av mot nordost kommer man efter några mil till Aktse som i snart 200 år fungerat som porten till högfjällsvildmarken i Sarek. Till Aktse leder ingen väg, dit vandrar man. Sista biten får man åka båt över sjön Lájtávrre. Fjällhemmanet Aktse är en lika uppskattad som sägenomspunnen plats och dess historia griper över såväl same- och nybyggarkultur som pionjärinsatser inom naturvetenskaplig forskning och möten mellan schamanism och kristendom.
I Aktse. På nio rökars håll skildrar konstnären och författaren Mats Gärling platsens historia med hjälp av arkivmaterial och muntliga berättelser om de samer som bosatte sig vid Rapadalens praktfulla deltamynning i början på 1800-talet. Gärling har själv återkommit till Aktse under flera decennier och hans inkännande beskrivning är rik på intervjuer och möten med personer i familjen Länta, vilka förr levde som fjällbönder men numera försörjer sig på att sköta båtlänningen över Laitaure.
Bokens titel är intressant och kan förstås på olika sätt. Närmast till hands ligger väl tolkningen att det handlar om en avståndsangivelse; mellan huvudorten Jokkmokk och Aktse skulle det ligga nio bosättningar. Fast Gärling antyder också en annan betydelse. Aktse betyder nio på samiska, men har samtidigt en överförd mening som syftar på vissa fenomen djupt förankrade i en schamansk föreställningsvärld. Gärling berättar sakligt om hur läkekunniga personer, av somliga beskrivna som nåjder, verkat i och kring Aktse. Deras blandning av magi och traditionell läkekonst uppskattades inte bara av den samiska befolkningen, utan även av nybyggarna. Men ända fram till våra dagar har ämnet varit känsligt eftersom den förkristna tiden är något som de allra flesta inte vill höra talas om.
Betydligt välkändare är väl skjutglada ornitologer som Paul Rosenius och geologer som Axel Hamberg och Fredrik Svenonius vilka utgick från Aktse i sin kartläggning och utforskning av Sarek. Om dem och många fler, och om hur Kungsleden drogs förbi fjällhemmanet och nationalparksplaner och vattenkraftsstrider påverkade livet fram till att slåtterängarna började växa igen, handlar Mats Gärlings läsvärda berättelse. Och han har själv illustrerat boken med utmärkta teckningar.
