ABC-boken är en av barnlitteraturens äldsta genrer. I Sverige introducerades den redan på 1600-talet och hade då och för en lång tid framåt som uppgift att lära barnen läsa. Sedan dess har den utvecklats i olika riktningar. Nu rör det sig inte längre om några läsläror. Redan kring sekelskiftet 1900 dök det upp ABC-böcker som mer än undervisa ville roa och ge estetiska upplevelser.
En bilderboksskapare som Ottilia Adelborg ägnade sig åt genren med sin konstnärligt fulländade ”Prinsarnes blomsteralfabet” från 1892. Senare har Lena Anderson med ”Majas Alfabet” (1984) tagit upp traditionen från Adelborg, medan Lennart Hellsing och Paul Ströyers klassiska ”ABC” från 1961 går i absurditetens tecken.
En ABC-bok med alldeles egen karaktär är Erik Mangtorns och Lisa Sjöbloms ”Hitta barnen!”. Det är vid första påseendet ingen insmickrande utan snarare en ganska oansenlig bok, utförd i ett litet, fyrkantigt format med illustrationer i svart-vitt. Men vid närmare bekantskap visar sig detta vara en högst fascinerande ABC-bok, som sätter läsarens observationsförmåga på prov.
Bilderna i tusch leder tankarna till gammaldags träsnitt och låter oss blicka in i olika miniatyrvärldar, allt ifrån täta skogar till svallande havsvågor och stränder, där vinden får sanden att yra.
Intrigen är enkel och enhetlig. Det handlar om att hitta ett försvunnet barn. De olika uppslagen består av tvåradiga, rimmade verser som alla börjar med namnet på det barn som kommit bort.
Fia for på djungeltur
tusen tigrar låg på lur
Den beledsagande illustrationen på högersidan ger en ytterst detaljrik bild av den miljö där barnet förirrat sig. Det behövs ibland stor möda för att man ska upptäcka Yngve på tegeltaken eller Ulla i stimmet av sillar. En fot kan anas bakom ett träd, och ett huvud kan kika fram bland bladverket.
Det är bara att hoppas att barnen och deras föräldrar hittar fram till ”Hitta barnen!”. Då kan de upptäcka ett bildskapande som skiljer sig från det man möter i de flesta andra bilderböcker. Samtidigt tränas deras seende i ett interaktivt tittande och läsande.
