Oljestaden Port Arthur, just på den texanska sidan av gränsen mot Louisiana, har fostrat många framstående musiker. The Big Bopper, Clarence ”Gatemouth” Brown, George Jones, Ivory Joe Hunter, Bröderna Johnny och Edgar Winter och Z Z Top kom alla därifrån, eller inledde sina karriärer i staden. Janis Joplin kom också från Port Arthur. Det var en bra stad att lämna, är ett av de många beramade omdömen hon fällde om hemstaden. När det restes en staty över Janis Joplin i Port Arthur 1988 var det också många i staden som protesterade. Inte nog att Janis Joplin var alkoholist och sexuellt lössläppt narkoman, hon hade också tagit varje chans att förtala Port Arthur.

I ett avseende var hon dock representativ för staden. Dess ungdomar brukade åka över floden till Louisiana för att supa. Så grundlade hon en alkoholvana som under studentåren i Austin och de senare musikeråren kombinerades med alltmer destruktiva knarkvanor. Janis Joplin dog den 4 oktober 1970 av en överdos heroin. Det var åtminstone den officiella dödsorsaken. I sin bok om systern, Love, Janis, skriver Laura Joplin att det sannolikt var kombinationen av alkohol och heorin som dödade systern.

Laura Joplins bok gavs ut 1992. Sju år senare kom Alice Echols biografi över Janis Joplin, ”Scars of Sweet Paradise”. För den som vill ha analys och överblick är Echols bok den bättre, men Laura Joplins bok fascinerar genom närheten. Ingen kan ersätta hennes förstahandskunskap.

Laura Joplin är dock påfallande ungefärlig när hon skriver om systerns musik och hennes sångteknik; Janis Joplin förändrade sig i 20-årsåldern från att ha varit en ganska traditionell folksångerska till att bli en vokalt brutalare bluessångerska. Men boken har sitt värde som personligt vittnesbörd och i den detaljerade redogörelsen för Janis Joplins liv i Texas, både under uppväxten och de perioder då hon återvände för att få rätsida på sitt liv.

Genom lillasysterns kärlek tränger också en annan bild än den av den utlevande sångerskan fram, bilden av en levnadsglad och högt begåvad ung kvinna som även kunde finna ro i ett traditionellare sydstatsliv, när hon försökte komma bort från drogerna. Det nära familjeperspektivet är en förutsättning för att denna, delvis alternativa, bild skall kunna formuleras.