Stephen Bright i Atlanta, en av USA:s mest erfarna dödsstraffsadvokater, skrev på 1990-talet uppsatsen ”Death Penalty for the Worst Lawyers”. Bakom den provokativa titeln dolde sig en väl dokumenterad omständighet. Det är de fattiga som döms till döden, de som hänvisas till underbetalda, offentliga försvarare som sällan ges tid att förbereda ett ordentligt försvar.
Den offentliga försvararen är en demoniserad gestalt i den amerikanska dödsstraffsdebatten. Mängder av överklaganden har tagit fasta på att denne somnat eller varit berusad under rättegången. Det gör Andrea D Lyons självbiografi ”Angel of Death Row” extra angelägen. Hon var offentlig försvarare i 15 år. Hon var den första kvinnliga dödsstraffsadvokaten i Illinois. Efter sin tid som offentlig försvarare byggde hon upp delstatens Resource Center som bistår dödsdömda fångar med överklaganden. Hon var närvarande när Illinois dåvarande guvernör George Ryan fattade sitt heroiska beslut i januari 2003 att benåda alla delstatens dödsfångar, under sin sista dag på posten. Ryan var republikan och dödsstraffsanhängare, men han såg att systemet inte fungerade sedan det tydligt klarlagts att många oskyldiga dömts till döden i hans stat.
Andrea Lyon bistod dessutom 19 fångar under den senare fas av rättegången då det beslutas om fången skall dömas till döden eller livstids fängelse. Lyon räddade samtliga undan dödsdom. Som offentlig försvarare!
Det innebär inte att Andrea Lyon förnekar problemen. I flera processer där hon kom in i överklagandefasen har hon fått röja upp efter de offentliga försvararnas underlåtenhetssynder. Hon förlorade också ett fall, där en oskyldig kvinna dömts till livstid för mord sedan hennes försvarare inte gjort ett enda yrkande i rättegången. I Illinois får man i överklagandet bara ta upp yrkanden som gjorts i den första processen. Om inga yrkanden gjordes, finns inget att ta upp. Men den drabbade kvinnan fick till slut strafflindring av guvernör Granholm, då hon så uppenbart drabbats av ett moment 22.
Andrea Lyons mest dramatiska fall var annars Guinevere Garcia, av Lyon kallad Juliette Vega. 1996 var hon 14 timmar från att bli den första kvinnan som avrättats i Illinois på 57 år. Hon hade lagt ner sitt fall, när Lyon övertygade henne om att det fanns en chans. Garcia hade dömts till döden för mord på sin make. Som försvårande omständighet anfördes att hon tidigare hade mördat sin ettåriga dotter.
Försvararen lade inte två strån i kors för att reda ut fallen, men Lyon visar att mordet på dottern var en desperat handling för att skydda henne från de övergrepp som Garcia själv hade utsatts för i den fyragenerationersfamilj där hon levde. Sin make dödade hon sedan i självförsvar. Men Guinevere Garcia ville inte blanda in familjen. När hon fick veta att Lyon undersökte vad som hänt sparkade hon henne och vägrade vidare advokathjälp. Men efter en hearing med Lyon beslutade guvernör Jim Edgar att benåda Guinevere Garcia mot hennes vilja. Garcia var rasande, men Andrea Lyon berättar att hon mer än tio år senare fick ett brev från Garcia där hon berättade om sin examen och sitt arbete med andra fångar. Det avslutades med fyra i hast nerklottrade ord: ”You knew. Thank you.”
Andrea Lyon berättar både om sina fall och om sin personliga bakgrund. Hon berättar livfullt om hur hon näst intill tvingade sig in på kontoret för offentliga försvarare i Chicago. Men dramatiken dröjde. Lyon fick tillbringa sitt första år med att skriva överklaganden. Då förstod hon vikten av att göra alla tänkbara yrkanden i rätten. Hon skriver att det gjorde henne till en bättre advokat, men att många åklagare och domare kom att se henne som ett ”pain in the ass”.
”Angel of Death Row” är ytterst läsvärd. Andrea Lyon skriver med lätt hand och ironisk elegans, utan att förlora den juridiska skärpan. Jag är dock tveksam till att hon anonymiserar de fångar hon arbetat med. Inte minst Garcias fall var så omtalat att täcknamnet ger ett konstigt intryck. Andrea Lyon för oss också rakt in i dramatiken i Illinois, som genom guvernör Ryans beslut fick enorm betydelse i den amerikanska debatten om dödsstraffet.
