Snart kan Danmark få en ny regering med en socialdemokratisk statsminister. Ett årtionde är en lång tid i politiken och tröttheten på den borgerliga sidan är märkbar.
Regeringspartierna, Venstre och Konservative, har sina problem och förhållandet till Dansk folkeparti, utan vars stöd regeringen inte hade klarat sig, kan knappast beskrivas som harmoniskt. De konservativa har ofta varit i konflikt med de danska folkepartisterna och deras främlingsfientliga hållningar, men tvingats acceptera att Pia Kjærsgaard och hennes partikamrater fått ett betydligt större inflytande än deras väljarstöd motiverar. Inför valet ter sig motsättningarna hätskare än någonsin.
På tio år har de danska folkepartisterna inte bara lyckats driva fram en sträng lagstiftning vad gäller flyktingmottagande och invandring, de har också radikalt förändrat synen på Danmark i omvärlden. Borta är vänliga danskar med öppet sinnelag, de har trängts undan av självgoda nationalister som släppt sin ”indre svinehund” lös i full frihet.
Inom global marknadsföring talas numera om nation branding, att bygga upp länders image som om de vore varumärken. Få har klarat det bättre än Kjærsgaard och de danska folkepartisterna. De vände dock upp och ner på de normala strategierna och raserade ett av de mest positiva nationsvarumärkena och ersatte det med ett av den demokratiska världens mest negativa, vilket de utan tvivel är stolta över.
För de flesta danskar är detta tragiskt, en överväldigande majoritet av befolkningen har ju aldrig lagt sin röst på Dansk folkeparti. Även om den chauvinistiska politiken har haft anhängare utanför de danska folkepartisternas skaror har den till stor del varit en eftergift för att säkra regeringsinnehavet. De flesta borgerliga väljare har antagligen haft andra bevekelsegrunder när de röstat för regeringspartierna.
Det mest betydelsefulla om danskarna nu tar ett steg vänsterut är inte Socialdemokraternas återkomst till makten, det är att Dansk folkeparti inte längre kommer att kunna påverka den. Återstår gör sedan det hårda arbetet med att revidera definitionen av danskheten och förbättra bilden av Danmark.
Danmarksbilden
är körd i botten
7 september 2011 kl 01:30 Kommentar Danska valet
Snart kan Danmark få en ny regering med en socialdemokratisk statsminister. Ett årtionde är en lång tid i politiken och tröttheten på den borgerliga sidan är märkbar.
Regeringspartierna, Venstre och Konservative, har sina problem och förhållandet till Dansk folkeparti, utan vars stöd regeringen inte hade klarat sig, kan knappast beskrivas som harmoniskt. De konservativa har ofta varit i konflikt med de danska folkepartisterna och deras främlingsfientliga hållningar, men tvingats acceptera att Pia Kjærsgaard och hennes partikamrater fått ett betydligt större inflytande än deras väljarstöd motiverar. Inför valet ter sig motsättningarna hätskare än någonsin.
På tio år har de danska folkepartisterna inte bara lyckats driva fram en sträng lagstiftning vad gäller flyktingmottagande och invandring, de har också radikalt förändrat synen på Danmark i omvärlden. Borta är vänliga danskar med öppet sinnelag, de har trängts undan av självgoda nationalister som släppt sin ”indre svinehund” lös i full frihet.
Inom global marknadsföring talas numera om nation branding, att bygga upp länders image som om de vore varumärken. Få har klarat det bättre än Kjærsgaard och de danska folkepartisterna. De vände dock upp och ner på de normala strategierna och raserade ett av de mest positiva nationsvarumärkena och ersatte det med ett av den demokratiska världens mest negativa, vilket de utan tvivel är stolta över.
För de flesta danskar är detta tragiskt, en överväldigande majoritet av befolkningen har ju aldrig lagt sin röst på Dansk folkeparti. Även om den chauvinistiska politiken har haft anhängare utanför de danska folkepartisternas skaror har den till stor del varit en eftergift för att säkra regeringsinnehavet. De flesta borgerliga väljare har antagligen haft andra bevekelsegrunder när de röstat för regeringspartierna.
Det mest betydelsefulla om danskarna nu tar ett steg vänsterut är inte Socialdemokraternas återkomst till makten, det är att Dansk folkeparti inte längre kommer att kunna påverka den. Återstår gör sedan det hårda arbetet med att revidera definitionen av danskheten och förbättra bilden av Danmark.
Karl Steinick är frilansskribent.
Karl Steinick
kultur@svd.se
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se