Det hat som finkulturens fiender ibland uttrycker kan se ut som avund, en frätande misstanke om att de går miste om nöjen som öppnare, kunnigare och mer bildade människor erbjuds.

Det är en tanke som kommer för en när man läser Thomas Nydahls utgåva av sin brevväxling med Alvar Alsterdal i boken ”En centraleuropeisk afton. Breven från Alvar Alsterdal” (Tusculum förlag).

Alsterdal (1926–1991), författare, journalist och diplomat, var en sällsynt beläst och kunnig person som tycks ha känt halva Europa, dissidenter och diplomater lika väl. Dessutom hade han ett utvecklat sinne för livets njutningar: mat, musik, vänskap, kärlek.

Allt detta kommer fram i breven, men liksom i förbigående, som ett uttryck för den självklara och avundsvärda förmågan att leva ett gott liv.