Ett ögonblick tystnar sorlet på Mosebackes uteservering. Blickar bakom solglasögon höjs meditativt mot luftballongerna som alltid hänger ljudlöst över Stockholm så här års. I klungor på borden står ett annat sommartecken: Immiga glas med några klunkar av de miljoner liter rosévin som ska drickas i Sverige de kommande månaderna.

Det är juni, uteserveringen har spillt över sina bräddar ut på trottoaren. Nedanför höjden sträcker sig Stockholms hustak mot horisonten som en mosaik.

Längre in i stan, där vinden inte fläktar, får solen gatorna att koka. Utanför Systembolaget på Klarabergsgatan sträcker sig semesterkön runt kvarteret. En inhyrd väktare, svettig i sin knivsäkra väst, ansvarar för ordningen, sköter insläppet och stävjar verkliga och inbillade störningar.

Svensken har vaknat ur sin vintervila och rustar sig för semestern genom att fylla kylen med starkölsflak och boxviner. När våra lediga dagar flyter samman under sommarsolen dricker vi mer än under någon annan period på året. Men hur blev ledighet och alkohol så tätt sammanflätade att det för många är omöjligt att föreställa sig det ena utan det andra?


Förklaringen är inte enkel, men kan finnas i våra kompromisslösa svenska tabun mot att kombinera alkohol och arbete. Vi svenskar dricker bara när vi är lediga, och då gör vi det ofta rejält. Den här särpräglade alkoholkulturen beskrivs ofta som något typiskt svenskt, och ställs inte sällan i kontrast till den mer sansade vardagskonsumtionen på kontinenten.

Men ur ett historiskt perspektiv är beteendet relativt nytt. Vi har inte alltid nyttjat alkohol på det här sättet, länge drack vi faktiskt på samma sätt som människor gör runt Medelhavet i dag.

För att finna den svenska semesterfyllans rötter måste vi lämna det stillsamma smuttandet på uteserveringen och följa drickandet tillbaka till medeltiden, till tiden före brännvinet. Då konsumerade vi flera liter öl varje dag. Vattnet var ofta otjänligt och inget annat fanns för den som var törstig – även barn och nunnor hällde i sig litervis med svagt öl.


Trendbrottet kom när brännvinet anlände till Sverige med tyska köpmän. Först tänkt som ett läkemedel och som en ingrediens vid kruttillverkning fann spriten ganska snart sin roll i dåtidens svenska samhälle.

–Brännvinet dök upp i slutet av 1400-talet och började användas mer framåt 1500-talet. Men någonstans runt 1700-talet började det spåra ur, säger historikern Niklas Ericsson som skrivit en bok om de svenska dryckernas kulturhistoria.

Svenskarna, vana vid det svaga ölet, kunde inte hantera den nya drycken. Enligt flera vittnesmål höll spriten på att rasera samhället och det finns historier om fylleri från den här tiden som lever kvar än i dag, som i Fredmans femte epistel av Carl Michael Bellman:

”Blifva besatta,

Och skratta,

Och supa

Och stupa

Emellan Buteljerna sen.”


I perioder var supandet så allvarligt att hembränningen förbjöds, främst av nationalekonomiska skäl.

–Bönderna brände upp säden och gjorde sprit i stället för att omvandla den till bröd eller något annat ätbart. Då blev man tvungna att importera säd utifrån, för att folk skulle överleva, säger Niklas Ericsson.

I början av 1800-talet var den myckna alkoholförtäringen fortfarande ett stort problem. Nykterhetsrörelsen växte fram som en reaktion på superiet med målet att försöka begränsa antalet supar per dag.

Räddningen blev den tidens stora samhällsförändringar. I den moderna industrin fanns inte utrymme för den dagliga berusning som tolererats i bondesamhället. Nykterhetsrörelsen fick större gehör och drickandet gick tillbaka till de mönster som rådde under medeltiden. Men nu med en moralisk aspekt.

–Under den här tiden övergick vi till det moderna samhället. Industrialiseringen slog igenom och folk flyttade in till städerna. Vi blev mer sekulariserade och vi fick också folkrörelserna, säger Niklas Ericsson.


Med arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och folkbildningen som ideal blev alkohol plötsligt skamligt i vissa sammanhang. Den som bröt mot reglerna ansågs inte bara skada sig själv utan även andra, och utsattes för omgivningens missaktning.

–Här någonstans skedde det. Min gissning är att det var här skammen kom in. Innan kunde man gå från krog till krog och bara supa, säger Niclas Eriksson.

När vi bara fick dricka på ledig tid lades grunden till våra moderna dryckesvanor. Vi accepterar fortfarande en öl på semestern medan samma öl på lunchen ses som ett problem, som ett tecken på missbruk. Alkoholen signalerar ledighet och därför börjar vi i dag helgen med ett glas rosé eller köar utanför Systembolaget på första semesterdagen.


Den utomlands så spridda bilden av svensken som en apfull charterresenär har alltså sin förklaring. Men den grundas samtidigt på en uppfattning om svenskt drickande som inte är helt rättvis. Enligt etnologen Susanne Waldén som undersökt berusningsberättelser har den bilden sin förklaring i att unga mäns berusning utomhus på helgerna är mer synlig.

–Vi har många regler kring det där, olika regler för olika människor och olika tidpunkter. En ung kille som dricker på fredagskvällen är inte samma sak som en mamma som dricker måndag morgon.


Så trots de enorma skillnaderna mellan uteserveringens disiga solsken och 1800-talets fabrikslokaler lever de gamla föreställningarna kring alkohol och arbete kvar. Nu har de även förstärkts av modernare tankar kring barnuppfostran och bilkörning.

–Man dricker inte innan man går till jobbet. Vi reagerar direkt om någon luktar sprit på jobbet och man får aldrig dricka med barnvagn, särskilt inte om man är kvinna, säger Susanne Waldén.

Samtidigt är den klassiska spritromantiken mindre vanlig nu. Dryckesvisor, punschverandor och champagnefrukostar lever bara kvar i speciella sociala sammanhang, som i vissa studentmiljöer där traditioner dör långsamt.


Nya värderingar har också tillkommit. Vetenskapen har gjort sitt intåg och vi svenskar påverkas allt mer av de ständigt duggande rönen och forskningsresultaten som visar hur mycket alkohol som är ok, eller kanske rentav bra, för vår kropp.

–Det kan vara nyttigt att dricka två glas vin om dagen. Men bara två glas. Och kvinnor får bara dricka ett och ett halvt. Det finns mycket moral med vetenskaplig uppbackning i dag, säger Susanne Waldén.

Även de nya värderingarna sitter djupt. Nyligen nekades en ammande mamma att köpa ett glas champagne i Stockholm, trots att ett glas vin enligt Livsmedelsverket inte innebär några medicinska risker för barnet.


Resultatet är ett komplicerat nät av normer som styr var, när och hur vi får dricka alkohol. I Sverige har det länge varit mindre fint att dricka ur flaskan, att dricka för snabbt eller att dricka för att bli berusad. Samhällets dom är hård mot den som blir för full, mot den som inte kan hantera spriten.

Vi viskar och skakar på huvudet åt den som inte håller sig inom ramarna. Skammen är kollektivets sätt att ändra individens beteende och den som gått för långt ska fås att dricka mindre. Han eller hon förväntas ändra sitt beteende för att komma i linje med den rådande moralen och undvika skam.

–På sätt och vis är det ganska hårda regler kring drickande nu. Vi har en bild av att alkohol är mer accepterat i dag, men det kan jag inte riktigt hålla med om, säger Waldén.


Många av de sociala regler som vi skapat sätts dock ur spel när vi är lediga. På helgen och på sommaren råder helt andra regler eftersom vi varken behöver arbeta eller köra bil. Waldén tror det är därför vinglaset blir så viktigt för känslan av ledighet.

–Vi behöver den här ritualen för att känna att vi är lediga, det är undermedvetet. Har man mycket arbete under året och bara är ledig på sommaren då kan alkoholen fungera på det sättet, som en övergångsritual in i ledig tid.

Kring midsommar kommer också de första löpsedlarna som varnar för att supandet på semestern kan leda till döden. Under några dallrande sommarveckor byts vintipsen mot varningar för alkoholism, drunkning och andra faror.

Men effekten brukar vara minimal och vi passerar oberört kvällstidningarnas illgula varningar på väg från Systembolaget till stugan eller båten. På samma sätt har vi blivit experter på att ignorera de täta larmrapporterna om att svenskt ledighetsdrickande kombinerat med ett europeiskt vardagsdrickande kommer att bli vår undergång.


Trots att after work-kulturen med öl och vin på vardagskvällar redan är helt accepterad i vissa kretsar tycker Susanne Waldén att oron för att vi svenskar ska lägga oss till med dubbla dryckesmönster är överdriven.

–Jag tror att vi talar om olika sociala grupper här. Inom en viss medelklass dricker man vin till maten, även på veckodagar. I andra grupper tar man en grogg på fredagen. Båda mönstren finns nog, beroende på i vilken miljö man rör sig.


Klassperspektivet på vår alkoholkonsumtion innebär att olika grupper anammar olika beteenden och dricker på sitt eget sätt. Att bli full på en studentnation har alltid upplevts som mindre allvarligt än att bli full på en parkbänk.

Det enda vi alla har gemensamt är att supandet eskalerar när vi är lediga, vilket syns i brottstatistiken. Enligt Brottsförebyggande rådet ökar våldsbrottsligheten i Sverige under just sommarhalvåret. Midsommarafton, den svenskaste av våra svenska högtider, är ett av de absolut våldsammaste dygnen på hela året.

När midsommarstången är klädd, kransen knuten och sillburkarna öppnade ska ölflaken och vinboxarna drickas upp. Då släpper spärrarna och resultatet blir den årliga sviten av våldtäkter och grova misshandelsbrott, svåra trafikolyckor och fylleri i bil och båt.


Skammen som vi skapade för att få ordning under 1800-talets långa arbetsdagar har inget grepp över oss på semestern. Vårt moderna samhälle fungerar annorlunda och kanske är vi redo för ett nytt förhållningssätt till alkohol.

–Våra dryckesvanor ändras. Idag har vi andra arbetsuppgifter och lever inte längre i det gamla industrisamhället. Den som vill kan jobba på ett kafé eller hemifrån med datorn medan man tar en drink, säger Susanne Waldén.

Även om det lär dröja innan vi helt lämnat industrialiseringens arv har förändringen redan börjat. Nya vanor och möten med andra kulturer skapar nya dryckesmönster. Enligt Susanne Waldén är vi också unga mycket längre i dag än vi var förr. Det vi förut slutade med när vi var 25 fortsätter vi nu med i många år.

–Det har alltid varit mer accepterat att dricka alkohol som ung. Men att vara ungdom i dag är en långdragen process.

På uteserveringen i Stockholm syns många som verkar vägra bli gamla. Skuggorna sträcker sig längre mellan borden och även de som egentligen inte röker tänder cigaretter. Ingen tittar på klockan. Det är semester.