I dag är det svårt för upphovsmän att få reda på vem som otillåtet sprider deras musik och film via fildelningsnätverk på internet. Bara polis och åklagare kan begära ut personuppgifter om fildelarna från internetleverantörerna.

Men rättsväsendet har hittills stött på stora problem. För att kunna begära ut personuppgifter om internetleverantörernas kunder måste det misstänkta brottet ge villkorlig dom eller fängelse i normalfallet. Hittills har de fildelningsrättegångar som hållits i Sverige bara resulterat i bötesstraff.

Nu vill regeringen ge upphovsmännen en ny metod att jaga nätpirater. I dag har justitiedepartementet skickat en promemoria till ett 90-tal remissinstanser, bland annat domstolar, Justitiekanslern, Datainspektionen och Konsumentverket. Enligt lagförslaget ska rättighetshavarna få bättre möjligheter att identifiera och agera mot personer som gör intrång i deras immateriella rättigheter.

Förslaget innebär att rättighetshavare ska kunna lämna in en ansökan till domstol – utan att gå via polis eller åklagare – för att på så sätt själv få ut information om vem som äger ett internetabonnemang som använts vid illegal fildelning. Om domstolen finner att det skett ett rättighetsintrång kan den beordra internetleverantören att avslöja identiteten på personen som har abonnemanget.

På så sätt ska det enligt justitiedepartementet bli lättare att ingripa mot illegal fildelning, och polis och åklagare avlastas.

Enligt hovrättsassessor Stefan Johansson på justitiedepartementet kommer det i det nya lagförslaget inte att finnas någon nedre gräns för hur många filer en person lagt ut för att hans eller hennes identitet ska få röjas.

– Det är inte beroende av ett stort antal filer. Utgångspunkten är att även de som bara skrivit en eller några få låtar eller filmer ska kunna ingripa, säger han.

På vilka grunder ska domstolarna avgöra om internetleverantörerna ska tvingas lämna ut personuppgifterna?

– Det måste det vara styrkt att det begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella ip-adressen. Så vitt jag vet finns det metoder att samla bevis, men hur det kommer att gå till i praktiken med beviskrav återstår att se.

Är en skärmdump tillräcklig bevisning?

– Det är inte vår uppgift att avgöra. Vi kan inte stifta regler för olika situationer, det är vanliga beviskrav som gäller, säger Stefan Johansson.

Enligt det nya lagförslaget ska både personer som lagt ut och som laddat ner filer utan tillåtelse kunna eftersökas.

När rättighetshavaren genom domstol fått fram identiteten på den eller de personer som illegalt spridit hans eller hennes verk finns möjligheten att inleda en civilrättslig process med skadeståndskrav.

– Rättighetshavaren kan ta kontakt med personen och försöka lösa det på frivillig väg. Sedan kan rättighteshavaren fundera på att väcka civilrättslig talan, säger Stefan Johansson.

Remissvaren ska ha kommit in senast den första oktober. Justitiedepartementet räknar med att lagen ska träda i kraft den 1 juli 2008.

Lagförslaget har tagits fram för att anpassa svensk lag till ett EG-direktiv från april 2004. Det svenska lagförslaget har flera gånger försenats.

Det nya förslaget ger alltså rättighetshavarna möjlighet att civilrättsligt komma åt nätpiraterna. Parallellt pågår just nu ett arbete på justitiedepartementet med att även förändra den straffrättsliga lagstiftningen så att det räcker med bötesstraff för att polis och åklagare ska kunna begära ut personuppgifter från internetoperatörerna. Det är oklart när det arbetet blir klart.