Ett så kallat ordmoln visar vilka ord som användes mest i SvD Kulturs debatt om nätkommentarer samt i bloggsatfetten på SvD.se.
De senaste veckorna har det anonyma näthatet åter igen varit ett hett diskussionsämne. Flera dagstidningar har inskränkt läsarnas möjligheter att kommentera artiklar på nätet i ett försök att städa upp i den flora av rasism och personangrepp som frodas där. På tiden tycker somliga, censur menar andra.
SvD har låtit Sifo fråga 1000 personer: ”Anser du att läsarkommentarer är viktiga för en nyhetssajt, eller gör du inte det?” En majoritet av svenska folket, 51 procent, anser att läsarkommentarerna är viktiga. 41 procent tycker inte att de är viktiga medan 8 procent är tveksamma eller vet inte.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att så många som 51 procent anser att det är viktigt, speciellt med tanke på de senaste två veckornas ganska hätska debatt mot öppna kommentarsfält. Det är en väldigt tydlig indikation på att läsarkommentarerna är viktiga, säger Piratpartiets ledare Anna Troberg, som engagerat sig i debatten.
Sifoundersökningen visar att unga, men också pensionärer, är mer positivt inställda till läsarkommentarer än medelålders personer.
Den grupp som är allra mest positiv är kvinnor i åldern 15–29 år. Bland dem svarar 67 procent att läsarkommentarer är viktiga för en nyhetssajt, mot 53 procent bland män i samma ålder – trots att det är just yngre män som brukar beskyllas för att lusa ner kommentarsfälten på tidningarnas sajter med olämpliga inlägg.
Internetföreläsaren Sofia Mirjamsdotter tycker inte att siffrorna är överraskande med tanke på att flera andra undersökningar visar att det är unga kvinnor som interagerar mest i sociala medier.
– Vi kan nog utgå från att många av de unga kvinnor som svarat i Sifoundersökningen inte gör någon skillnad i att kommentera på nyhetssajter eller på bloggar. De nättroll man ser på nyhetssajterna är inte representativa för kommenteringskulturen i Sverige generellt, säger hon.
En annan tydlig trend som går att skönja i Sifomätningen är att arbetare, arbetslösa, offentliganställda och lågutbildade tycker att läsarkommentarer är viktiga i högre utsträckning än tjänstemän, egenföretagare, privatanställda och högutbildade.
– En kvalificerad gissning är att folk med högre utbildning och status i samhället upplever att de redan har möjligheten att komma till tals. För människor med lägre status blir kommentarsfälten däremot en viktig plattform för att göra sin röst hörd, säger Sofia Mirjamsdotter.
Uppdelat på partisympati förefaller det vara kristdemokrater som vurmar mest för läsarkommentarer på nyhetssajter (71 procent av KD-sympatisörerna svarar att de är viktiga), medan sverigedemokrater utmärker sig genom att inte tycka det (74 procent av SD-sympatisörerna svarar att de inte är viktiga). Med brasklappen att det här handlar om så pass få individer i undersökningen att siffrorna inte blir helt tillförlitliga är resultatet överraskande, konstaterar Axel Andén, chefredaktör för tidningen Medievärlden.
– Om SD-väljarna räknar SD-anstrukna sajter som Politiskt inkorrekt som nyhetssajter är det väldigt förvånande att de inte tycker läsarkommentarer är viktiga, med tanke på hur mycket det kommenteras där, säger han.
Det var efter terrordåden i Norge i slutet av juli som debatten om läsarkommentarer på nätet tog fart på allvar. Kommentarsfälten under artiklar om händelsen svämmade snabbt över av rasistiska inlägg. Samtidigt gick det inte att blunda för att många anonyma läsarkommentarer länge innehållit exakt samma tankegods som återfanns i Anders Behring Breivik nätmanifest.
Men insikten om att läsarkommenteringen havererat har legat och mognat i tidningshusen längre än så. Läsarkommentarerna har i många år varit heta potatisar internt och reportrar har ifrågasatt varför de ska behöva finna sig i att de själva, och personer de intervjuat, angrips med råa tillmälen direkt under artiklarna. Andra har menat att journalisterna har sig själva att skylla, eftersom de så sällan själva gått in och diskuterat med läsarna och därmed inte bidragit till att höja nivån.
Förra veckan meddelade i snabb följd Expressen, Dagens Nyheter och Aftonbladet att de inför stora förändringar i möjligheten att kommentera på nätet. Den väg de flesta nu valt är att minska äsarnas möjligheter att vara anonyma. Om man är öppen med sin identitet blir samtalstonen automatiskt bättre, går resonemanget.
Samtidigt har det inte undgått mediecheferna att den intressantaste läsardebatten idag inte pågår i kommentarsfälten på deras egna sajter. Den sker istället på sociala medier som Facebook, Twitter och bloggar där tidningarnas artiklar länkas och diskuteras på ett betydligt mer civiliserat och intellektuellt sätt. Därför är det naturligt att tidningarna nu blickar i sådana riktningar, framför allt mot Facebook-samarbeten.
Axel Andén på Medievärlden tror att Facebook-inloggning kan ha sina poänger genom att det blir svårare att vara anonym.
– Ingen tjänar på att yttrandefriheten missbrukas, och dagstidningarna tjänar verkligen inte på att det sker under deras varumärken. Däremot finns det frågetecken när det gäller att Facebook då kommer att äga kommentarerna. Det är ett multinationellt storföretag som sitter på väldigt mycket personlig data om oss, och nu bidrar dagstidningarna till att bygga upp det ännu mer.
Fotnot: Sifo intervjuade 1000 slumpmässigt utvalda personer per telefon 29 augusti – 1 september.
