–Det känns som om jag är mitt en virvelvind!

Stephen Langridge skrattar i telefonen. Det råder ingen tvekan om hans entusiasm inför det stundande uppdraget. Han är visserligen ”oskuld” när det gäller Göteborg men är imponerad av operahusets goda rykte internationellt och även den interna arbetsmiljön och kreativiteten.

–I tider när många kompanier lider av nedskärningar är det dessutom uppfriskande med en institution som ökar ambitionerna och satsar på att bygga en ny medelstor scen, konstaterar han.

Stephen Langridge efterträder den nuvarande operachefen Lise-Lotte Axelsson och förordnandet löper på fem år. Balansen mellan opera, balett och musikal har han än så länge inga synpunkter på utan betonar att bredden ska bestå.

–Det är något jag gillar med Göteborgsoperan, att den inte är snobbig som vissa europeiska operahus.

Han har arbetat på bland annat Royal Opera house, Covent Garden i London, Lyric Opera i Chicago, Volksopera i Wien och Tokyooperan. I Sverige har han regisserat på Malmöoperan, Ystadoperan och Kungliga Operan, där han i våras gjorde Wagnerdebut med Lohengrin som fick blandade recensioner.

Själv gillar han verk ur operakonstens hela historia, från Monteverdis Orfeo till Harrison Birtwistles nyskrivna The Minotaur.

Under hela sin karriär har Stephen Langridge engagerat sig i att sprida musikteater till mer eller mindre marginaliserade grupper i samhället. Han har gjort uppsättningar med interner i högbevakade brittiska fängelser, arbetat i sydafrikanska kåkstäder och inom organisationen Share music gjort projekt med funktionshindrade ungdomar.

–Att nå olika delar i samhället och skapa samarbeten är något jag verkligen hoppas utveckla här, säger Stephen Langridge som värderar workshopar och samarbeten kring nya verk lika mycket som att göra storskaliga uppsättningar.

Kan opera förändra samhället?

–Konst kan absolut förändra människor och utveckla deras syn på sig själva, det har jag bevis på. Fast ordet opera kan vara ett problem. För några år sedan frågade man brittiska skolungdomar: Vad är opera? De svarade: Feta kvinnor som sjunger Shakespeare på latin.

–Det finns förutfattade meningar att övervinna. Men musik och sång är urformer som finns i alla kulturer, det är en del av den mänskliga naturen.

Härnäst ska han bland annat sätta upp Madame Butterfly i Oslo och Parsifal i London. Nästa år väntar flytt med familjen, fru och två döttrar, från London till ”Lilla London” Göteborg.

–Det är nervöst, men jag vill inte längre vara en kringresande cowboy som kommer och viftar med pistolen i något operahus. Jag gillar tanken att få vara på ett ställe och utvecklas tillsammans med ensemblen.