Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har redan uttalat att stora organisatoriska förändringar inte är möjliga och att förändringsarbete får ske stegvis.

En genomgång av några av de tyngsta remissvaren, som under de närmaste dagarna behandlas av styrelser och politiska nämnder inom kulturområdet, visar att kritiken mot utredningen är mycket skarp – från underkännanden av analyser till brist på konkreta, tydliga förslag och konstnärspolitiska ambitioner.

Men även de mest kritiska ställer sig bakom portföljmodellen, den modell där stat och regioner förhandlar sig fram till hur statens pengar ska fördelas.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, är positiv till mycket i utredningen och anser att förslaget innebär en större frihet för regioner och kommuner. Samtidigt finns en medvetenhet om att kraven kommer att skärpas. För att kunna förhandla om portföljernas pengar måste den kulturpolitiska kompetensen finnas bland både tjänstemän och politiker som kan forma kulturpolitiska strategier och dessutom föra kvalificerade förhandlingar.

Enligt uppgifter till SvD var just detta en av avsikterna med förslaget. Den kulturpolitiska kompetensen i landet är ojämn på många nivåer, regionala målformuleringar, dialog med kommuner och förhandlingar med staten är ett av de verktyg utredningen föreslagit för att stärka kulturen som politikområde.

Inför sitt remissvar, som SKL lämnar den 15 maj, har en enkät gått ut och hittills är över 80 procent av kommuner och landsting positiva till portföljerna. I enkäten har SKL också lyft fram frågan om de nya krav förslaget innebär. Resultaten av enkäten kommer att presenteras i nästa vecka.

Men flera remissinstanser betonar samtidigt att staten också i fortsättningen måste vara en stark kraft, ha en ledande roll. Många av de nya, intressanta kulturprojekt som växt fram under senare år hade kvävts redan i vaggan om inte staten (Kulturrådet, Framtidens kultur) gått in och stöttat. Ett sådant exempel är Virserums konsthall.

–Regionalt kan det finnas risker för att politiker i samband med ekonomiska tillbakagångar främst vill satsa på olika projekt för att utveckla kulturturism och besöksnäringar istället för kultur, varnar Henrik Teleman, konsthallschef i Virserum.

I Kulturutredningen har Stockholmsområdet lämnats utanför. Nu vill också Göteborg och Malmö vara undantag och ingå i en särskild storstadsgrupp. Det innebär att en tredjedel av landets befolkning lämnas utanför utredningens förslag.

Här finns en politisk nöt, svår att knäcka både i Stockholmsområdet och i Göteborg, där kommunen ger utredningen kalla handen. I Malmö är problemet något mindre, där är samstämmigheten med regionen större. I Västsverige finns en tydlig konflikt, den självständiga och kulturpolitiskt mycket aktiva Västra Götalandsregionen stöder det mesta utredningen. Reservationer handlar där om än mer självständighet och mer pengar.

Kulturrådet är en av de tyngsta aktörerna och en organisation som skulle förändras radikalt av utredningens förslag. Deras remissvar är en mycket kritisk genomgång, så pass kritiskt på de flesta punkter att arbetet med propositionen knappast blir lättare.

–Det måste komma en proposition i höst, säger Sven Nilsson, forskare och kulturdebattör som har följt kulturpolitiken på nära håll sedan 1970-talet.

–Men den lösning jag kan se på de problem som tornat upp sig är att det blir en miniversion, kanske i likhet med arbetet 1995. Dagens kulturminister kanske gör en ny Ulvskog, säger Sven Nilsson.