Den moderate riksdagsmannen Mats Johansson uppmanade nyligen Kulturrådet att prioritera hårdare bland de kulturtidskrifter som ges statligt stöd. Han ser inget problem med stödet i sig, men påpekar i en artikel i tidningen Axess att samma tidskrifter år efter år tilldelas de största bidragen och nämner de tidskrifter som i år fick över 500000 kronor var i produktionsstöd: Bang, Glänta, Karavan, Ord & bild, ­Paletten och 00-tal.

Sedan dess har han fått svar från 00-tals ledning här i Svenska Dagbladet, ett inlägg som han replikerade i gårdagens tidning. ”Det är vackert nog om utredarna uppdaterar verklighetsbilden, formulerar nya mål och anger organisationsförändringar”, skriver han med adress till kulturutredningen, som lämnar sitt betänkande om kulturpolitikens förnyelse till regeringen i februari.

Tillsammans delar de sex nämnda tidskrifterna på närmare en femtedel av det totala produktionsstödet på 16,6 miljoner kronor. En jämförelse med hur stödet till kulturtidskrifter fördelades för 20 år sedan visar för det första att den totala summan var ungefär densamma då, trots att konsumentprisindex stigit med 74 procent sedan dess. Den reella summan är alltså betydligt mindre idag. För det andra fanns det en större mångfald, eller åtminstone mängd, tidskrifter som fick stöd då, 232 stycken jämfört med 105 i år.

Madeleine Grive, chefredaktör på 00-tal, är långt ifrån nöjd med hur stödet är utformat, trots att hennes tidning är en av dem som får mest pengar.

–Det finns ett ointresse från politikerna när det gäller kulturtidskrifter, men också en okunskap om vad kulturtidsskrifterna har för betydelse. Vi tar ett stort ansvar för återväxten inom kulturlivet. Det finns hundratals kulturjournalister, litteraturkritiker och författare som kommit fram genom 00-tal, säger hon.

Trots att 00-tals statsbidrag täcker nästan en tredjedel av tidningens omsättning för redaktionen en kärv tillvaro, menar hon.

–Nu sitter vi och jagar pengar till flygbiljetter. Vi ska flyga in poeter från USA och Ghana, men vi har bara 1000 kronor på kontot, likviditeten är väl inte den bästa. Det är ett svårt företag att driva kulturtidskrift.

En stor del av kulturdebatten förs i små oberoende tidskrifter som 00-tal, Ord & bild och Bang och deras verksamhet är därför viktig för yttrandefriheten och ­demokratin, menar Madeleine Grive. Förmodligen kommer delar av den arenan att successivt flyttas över till nätet och redan i år delar Kulturrådet på försök ut 365000 kronor till tre nättidskrifter.

Det är visserligen småsmulor i sammanhanget, men den digitala utvecklingen gör att kraven på förnyelse av stödet blir extra tydliga. Andelen nättidskrifter som får stöd kommer därför att öka framöver, tror Arne Ruth, ordförande i Kulturrådets referensgrupp för kulturtidskrifter.

–Det är den delen av stödet som kommer att öka och det är den utvecklingen som ska uppmuntras. Det finns några nättidskrifter som är verkligt innovativa.

Tidskrifter som är skrivna på invandrarspråk är de som skulle tjäna mest på att gå över till elektronisk publicering, menar Arne Ruth.

–Eftersom de ligger på så låga upplagenivåer skulle de kunna vinna ökade resurser för innehållet om de satsade helt på elektronisk distribution.