Sedan Hollands nuvarande regering tog över makten i oktober förra året har kulturbudgeten kapats med 30 procent och fler neddragningar har aviserats. Den borgerliga minoriteten, som regerar med stöd av antiislamiska PVV, har dessutom höjt momsen på kulturevenemang från 6 till 19 procent med följden att biljettpriserna har ökat.

I Slovenien diskuteras en minskning med 18 procent och även i Storbritannien beskärs kulturen rejält. Kultur- och idrottsdepartementets budget minskas med en fjärdedel under de närmsta fyra åren och eftersom London är OS-värd nästa år kommer kulturens andel av den krympta kassan att vara tämligen liten. Dessutom bantas samtidigt det brittiska kulturrådet, Arts Council, med 29 procent.

–Det som sker är skrämmande, särskilt utvecklingen i Holland. Neddragningarna har varit drastiska i många länder och det har gjort det svårare för kulturorganisationer att engagera sig internationellt. De har tvingats vända sig hemåt för att överleva, säger Emma Ernsth, kampanjkoordinator på Culture Action Europe, ett nätverk som arbetar för att kulturen ska få en starkare ställning i det europeiska samarbetet.

Tyskland har visserligen ökat sina satsningar på kultur totalt sett, fast skillnaderna mellan olika delstater och kommuner är stor och tendensen är att nedskärningarna ökar, enligt Rainer Hauswirth, chef för Goetheinstitutet i Sverige. Goetheinstitutet, vars uppgift är att förmedla tysk kultur, har filialer världen över och hittills har man haft en tillfredsställande ekonomisk situation trots finanskrisen, tycker Rainer Hauswirth.

–Men indikationen är att vi kan få det mindre bekvämt från 2013.

Långt ifrån alla länder har dock satt kulturen på svältkost under finanskrisen. Enligt en enkät som presenterades för Europarådets kulturkommitté i våras svarade ungefär hälften av ländernas regeringar att de hade ökat anslaget till kulturen sedan 2009. Sverige är ett av de länder vars kulturbudget har växt, om än inte särskilt mycket.

–Sverige står sig ganska bra i jämförelse med andra europeiska länder. Det är svårt att säga hur det blir framöver, men vi har inte fått några signaler om förändringar. Vi har tyckt att det finns någon sorts konsensus i den här frågan, att ingen vill offra kulturen, säger Ellen Wettmark, internationell koordinater på Kulturrådet.

När det gäller EU har kulturen varit en ganska liten fråga. 0,05 procent av EU:s totala budget är vikt åt kulturen. Men EU-kommissionen föreslog nyligen att unionens kulturbudget skulle få ett påslag med 33 procent under nästa budgetperiod, 2014–2020. Kultur- och medieprogrammet skulle då få 1,6 miljarder euro under sju år, i stället för den nuvarande budgetperiodens 1,2 miljarder. Utöver det kan kulturprojekt också tilldelas medel ur EU:s strukturfonder.

–Det är positivt att de föreslår en ökning, men det finns också flera varningssignaler. I förslaget märks ett starkt fokus på upplevelseindustrin och på kulturens möjligheter att bidra till ekonomisk tillväxt, säger Emma Ernsth på Culture Action Europe.

Hon tycker att det talas mycket om de kreativa näringarnas ekonomiska potential just nu, att det är möjligheten till nya jobb i kultursektorn som betonas. När den retoriken råder har interkulturella samarbetsprojekt och ideella kulturföreningar svårt att göra sig hörda. Risken är att EU:s satsar på de delar av kulturen som redan är lukrativa. Mer till mainstreamkulturen och mindre till experimentella kulturprojekt, är Emma Ernsths farhåga.

–Visst är det bra att politikerna har börjat inse att kulturen är att räkna med som en ekonomisk tillväxtfaktor, men det är inte kulturens enda roll. Kulturen är viktig när det gäller att bygga ett fredligt Europa och låta människor från olika länder mötas.