Esabelle Dingizian, Miljöpartiets kulturpolitiska taleskvinna: ”Den statliga kulturpolitiken är viktig, men vi tänker oss inte en statlig kulturpolitik där man talar om vad som är bra och dåligt”.
Foto: Karin Grip
Du vill lyfta fram trädgården som en del av Miljöpartiets kulturpolitik.
- Vi ser länken mellan kulturen och naturen. Du ger trädgården näring, och den ger dig näring. Vi har de idéerna i Stockholms läns landsting. Människor som inte mår bra kan använda trädgården som medel i stället för piller som medel.
Det är alltså ett nyttoperspektiv?
- Det behöver det inte vara, men trädgården ger kraft att få fram annat. Man ska inte se på kulturen som något statiskt, lika lite som på kulturkonsumenter som passiva mottagare.
Kommer trädgården in som ett vallöfte?
- Jag vill ha in den i kulturbudgeten, men jag är inte den som startar projekten, utan jag talar om idéerna.
Du vill hjälpa folk till trädgårdsupplevelser?
- Ja, trädgården är en del av kulturens hälsoperspektiv, som inkluderar även konst och musik. Se bara på antroposoferna som arbetar med till exempel färg och form. Människor mår bra av olika saker, det gäller även av den musik som man gillar. Många sjukhus jobbar med kultur i vården, men det är synd att det oftast bara är i projektform.
Ni lyfter fram kulturens nyttoaspekter mer än andra partier, till exempel för att den ger sysselsättning och passar för entreprenörskap. Får ni kritik ibland för att inte betona finkultur och absoluta kulturvärden mera?
- Nej, människor ser ingen motsättning. Dessutom är det ju så att i många kulturmöten suddas gränsen mellan skapare och konsument ut.
I ert program står inte särskilt mycket om scenkonst, medan till exempel Vänsterpartiet till och med vill ha en särskild konstpolitik. Miljöpartiet verkar mera betona kulturverksamheter på lokalplanet.
- Ja, det stämmer. Den statliga kulturpolitiken är viktig, men vi tänker oss inte en statlig kulturpolitik där man talar om vad som är bra och dåligt. Vi tycker att kulturen ska komma underifrån, och därför måste mera pengar omfördelas. Jag vill att alla ska ha mer del av kulturen. Visserligen är det mesta av kulturen inte offentlig, för vi betalar det mesta av kulturen själva, men det är de offentliga medlen vi kan omfördela för att få bredd och utjämning. Så ser jag statens roll – utjämning och bredd.
I dag odlas spjutspetskultur på nationella scener som Kungliga operan. Hur ser du på det?
- Det bejakar MP, men hur kan vi få fler att besöka operan? Men vi kan inte bara vara kvar i det gamla. Kulturen är inte statisk, och nu kan operan säkert sändas digitalt på Gustav Adolfs torg.
Du menar att föreställningen innanför väggarna samtidigt kan visas ute på torget.
- Ja. Digitalt direktsänd opera till Folkets hus lokaler har ju gjort succé, och många upptäcker vad de inte trodde fanns.
Du vill ha kvar statlig finkultur men göra den mer tillgänglig. Vill du också ge mer pengar till kulturpolitik? Ni har ju så många visioner om bättre villkor för kulturskapare, nya kulturcenter, kultur i sjukvården och så vidare.
- Ja, det ska vara mera pengar i kultursektorn. Det får inte vara så att man sparar på kulturen. Den är en del av välfärden, och man får omfördela från andra politikområden. Vi rödgröna tar nu fram en mer expansiv kulturpolitik än alliansen.
Ni har visionen om kulturhus i alla kommuner.
- Ja, det ser mycket olika ut i landet. Man måste också modernisera, göra klimatsmart…
Ni vill också ha regionala kulturcenter, regionala kulturfonder, regionala kulturråd…
- Det står i programmet, men hur det ska se ut är inte hugget i sten. Vi får ha en utredning. Räcker inte den regionalisering som alliansen nu har startat?
- Det finns väldigt många kulturskapare, konstnärer, som är väldigt ensamma. De känner att de inte får hjälp och kontakter. Där ute finns skolan, kommunen och regionen, men felet är att man inte för ihop resurser och därför inte får synergieffekter. Vi tänker oss kontaktnät med småföretagare som sysslar med kultur. Det är väldigt olika i landet, men Region Skåne ligger bättre till.
Går regionaliseringen som just nu alliansen leder åt rätt håll?
- Ja, absolut. Inget av de sju riksdagspartierna är emot den, men efter en första etapp av regionalisering ska vi utvärdera hur det gått i de första regionerna.
Ni vill skriva om upphovsrättslagen, så att verk kan användas av andra. Den ska gälla i bara fem år i taget.
- I den snabba värld som vi lever i, måste man vara konstruktiv och kontinuerligt ändra och korrigera för att hänga med. Med teknikens under vet man inte var man hamnar någonstans snart. En parallell till detta är att MP:s kongress vill satsa på digitala boklån.
Varför ska man som rödgrönkulturintresserad väljare rösta på Miljöpartiet?
- Vi har ett decentraliserat perspektiv, nerifrån och upp, mycket frihetstänkande, ett demokrati- och yttrandefrihetsperspektiv.
Ni återinför de fria entréerna på museerna om ni vinner?
- Ja, det har vi väl redan sagt, och många av våra medlemmar vill att vi arbetar för fria entréer även på icke-statliga museer.
Det fysiska kulturarvet vill ni vårda på riksnivå?
- Ja, men det slukar otroliga pengar att bara leva i dåtiden. MP vill leva i nutid och framtid, och känner att man behöver prioritera tuffare. Vi kan inte bevara allt, annars går alla pengar till det om 50 år.
Ni tar i ert program även upp det immateriella kulturarvet. Ni skriver att bärare av immateriellt kulturarv ska hedras, och ges förmåner men också skyldigheter. Rör det sig om folkdans eller träsnideri? Eller vad gäller det.
- Det är väl inte värre än att vi vill ha konstnärslöner. Det är inga statyer vi vill göra. Det här är som ett partiprogram, man håller kanske inte med om riktigt allt, även om idén kan få plats.
Ni vill ha allt ifrån öppna odlingslandskap till regionala kulturcenter, stöd för nischbiografer och ett nytt kvinnohistoriskt museum. Vad prioriterar ni?
- Jag tycker att det är viktigt att vi får ett genuskunskapscenter på Arbetets museum. På den punkten är jag ganska bestämd. S-regeringen tillsatte en utredning, och allt är egentligen klart, men Lena Adelsohn Liljeroth har inte varit intresserad utan tycker att regleringsbrev räcker. Problemet är att bara männens historia beskrivs. Man jobbar nu mer med kvinnohistoria, men främst i projektform. VI behöver historia som beskriver också kvinnorna.
En annan prioritet?
- Ja, en bredare kulturskola. Dagens är för stel och omfattar inte alla barn. Fler konstarter, internationella, bör tas in, liksom fler instrument än de klassiska.
En tredje prioritet?
- Trädgårdarna som kultur ska jag jobba hårt för.
Annat som räknas upp i programmet kommenterar Esabelle Dingizian så här:
- Det som hör till regionaliseringen går vi inte ut så hårt med, det får komma efterhand.
- Mer pengar till kulturturismen ligger redan i den alternativa rödgröna budgeten.
- Att hjälpa kulturutredarna så att de bättre täcks av trygghetssystemen finns också i den rödgröna budgeten.
- Ytterligare en punkt är stöd till småföretagare som ska kunna hjälpas inom kultursektorn. Där skriver vi också att kultur är en klimatsmart bransch. Går staten in och subventionerar biltillverkning är det sämre. Det är bättre att stimulera till kulturupplevelser och konst. Ihop med turismen får man en arbetsmarknad som inte flyttar från Sverige.
Jag vill fråga dig om de ideella kulturföreningarna, för ni skriver att de ska slippa att betala arbetsgivaravgifter på artistarvoden upp till och med ett halvt basbelopp.
- Ja, det finns problem där ute. Vi ska förbättra så att kulturen kan utvecklas. Med små medel kan man göra mycket.
Ni vill också ha en nationell biblioteks- och läsfrämjandeplan…
- Ja, nu sa du något som jag har prioriterat. Det är viktigt.
Ni vill ha fler naturreservat, men förut sa du att man inte kan dra på sig för mycket kulturarv.
- Programmet är inte bara den statliga kulturen som jag för ut, utan även för de lokalt verkande i partiet och de kanske ibland vill ha ett naturreservat, sådant som jag inte pekar ut.
Ni är positiva till sponsring, men skriver lite otydligt om sponsring ihop med offentliga medel.
- Ja, det ska nog stå lite otydligt, men vad vi menar är att offentliga verksamheter inte får stå och falla med sponsring. Vi såg ju när krisen kom vad som hände med verksamheter som var beroende av sponsring. Den drogs snabbt in.
Vad är den största skillnaden mot andra partier?
- Det finns grundläggande skillnader särskilt mot de blåa partierna. De har ju startat att klippa av vingar lite här och där, och banta verksamheter. Titta på deras stolthet, Skapande skola. Samtidigt som den reformen genomförs, gör Jan Björklund (FP) det möjligt att välja bort det estetiska skolämnet på gymnasiet. Vi i MP menar att sådana ämnen är så viktiga för människan att de bör vara obligatoriska. Detsamma gäller tidskriftsstödet. De som vågar ifrågasätta kommer inte att finnas. Detta är förändringar som vi ännu inte har sett konsekvenserna av.
