Slussen är en plats som ska tillgodose många olika praktiska behov. Det är ett av Stockholms känsligaste stadspartier. Samtidigt är det en plats som många önskar laddad med nya upplevelser, spektakulär arkitektur och pulserande innehåll. Tyvärr har sådana krav och förväntningar gjort de fem förslagen som staden tagit fram mer komplicerade än de skulle behöva vara.

Två av förslagsställarna arbetar med en ny stadsfront på Södermalmssidan och tydligt avläsbara broar. Två andra har valt mer upplösta strukturer där gattet mellan Söder och Gamla stan upptas av platsbildningar. Det är inte självklart vilket av dessa förhållningssätt som bör gälla. Däremot anser Skönhetsrådet att det tredje alternativet som representeras av Nouvels och Häggs förslag inte är tänkbart eftersom det blockerar det viktiga sambandet Saltsjön–Mälaren.

Den geniala klöverbladskonstruktionen från 1930-talet har tekniskt tjänat ut och en renovering är tyvärr inte längre ett alternativ. Det gäller därför att skapa en ny länk mellan de två landmassorna där kontrasten mellan Gamla stans täta vattenfront och Södermalms branta bergssidor kan få bli tydligare än idag. En förutsättning för detta är dock att tunnelbanans nuvarande höga läge inte låses fast inför framtiden som i de fem förslagen.

Den slutsats Skönhetsrådet drar, till skillnad från Bosse Bergman (10/1), är att en ändring av tunnelbanans kritiska läge – i linje med det alternativa, så kallade idealistförslaget – måste tas med som en del i den ekvation som krävs för att man ska kunna uppnå en fullgod lösning.

Ska Slussen vara en kommunikationsplats, eller den mötesplats Kristina Alvendal efterlyser (13/1)? Det ena behöver inte utesluta det andra. En stor del av året är det dock kyliga vindar som dominerar området vilket inte gör det piazza-liknande folkliv som förutskickas i de fem förslagen särskilt realistiskt. Rådets uppfattning är därför att Slussen även i framtiden främst ska få präglas av rörelse och flöden. Det man tillför i form av verksamheter och byggnader bör stödja en sådan karaktär. Nya hus måste dessutom kunna motiveras av att de skapar rumsliga och stadsbildsmässiga kvaliteter, inte av att de behövs för att räkna hem projektet.

Redan 2006 uppmanade Skönhetsrådet kommunstyrelsen och ansvariga facknämnder att på allvar utreda frågan om tunnelbanans läge, men så har inte skett. Vi vet att Slussens tunnelbanestation och angränsande delar snart tjänat ut och måste förnyas. Därför är det inte försvarbart att exkludera dessa delar i planerna för framtidens Slussen. Ett djupare läge för tunnelbanan skulle innebära radikalt annorlunda och gynnsammare förutsättningar för en ny, högkvalitativ gestaltningslösning .

Hans Henrik Brummer och Martin Rörby är ordförande respektive sekreterare i Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet).