Med länsstyrelsens slutrapport (2011:24) om översvämningsrisker synliggörs till slut Slussenprojektets mest grundläggande förutsättningar. Detaljplanen för Slussen måste avvisas! Innan något beslut kan fattas måste lösningen läggas samman med alternativen för att säkra Mälaren och tunnelbanan. Rapporten publicerades efter det att samrådstiden för Slussens nya detaljplan har gått ut. Det reser en rad frågor:
Mälarens nya reglering år 2020 måste göras om redan 2050, men man redovisar inte konsekvenserna av den ändrade regleringen 2050.
Tunnelbanan vid Gamla stan måste säkras mot översvämning, men man redovisar inte konsekvenserna av att ”höja och förstärka”.
De mest grundläggande förutsättningarna för Slussenprojektet närmar sig ett klarläggande när den allra sista samrådstiden har löpt ut. Är det godtagbart att ett stort offentligt projekt drivs så bakvänt och fragmentiserat?
De pågående klimatförändringarna medför att havet stiger snabbare än landhöjningen i Stockholm, med ökade översvämningsrisker både för Mälaren och tunnelbanan vid Gamla stan. I projekt Slussen ingår en reglering av Mälaren 2020 och det hävdas att den regleringen ger säkerhet i 100 år. Nu har länsstyrelsen på uppdrag av regeringen utrett nuvarande och framtida översvämningsrisker i trafik- och försörjningstunnlar i Stockholms län.
Länsstyrelsens utredning godtar i praktiken varken försäkringarna om 100-årig säkerhet eller hanteringen av översvämningsriskerna för tunnelbanan. Man förutsätter en ny reglering av Mälaren 2050 samt att det spårtråg av betong som finns vid station Gamla stan ska ”höjas och förstärkas”.
Länsstyrelsens förutsägelse om omreglering av Mälaren 2050 pekar mot den enda långsiktigt hållbara lösningen: att Mälaren räddas genom att sjöns yta då får stiga långsamt i takt med havet. Mark och städer i Mälardalen kan skyddas successivt, men tunnelbanans skydd måste bestämmas redan nu.
Länsstyrelsen föreslår en höjning och förstärkning av spårtråget vid Gamla stan. Det innebär en permanentning av dagens lösning genom total ombyggnad av stationen under pågående trafik. Det lutande tråget motsvarar en nybyggd spärrdamm som skär genom Mälarens vattenyta. På utsidan finns sjöns hela vattenmagasin, på insidan finns stora skaderisker: tunnelbanan och pendeltågen. Normalt har tunnelbanan metertjocka betongväggar på fyra sidor när den går genom vatten. Ska säkerheten vara sämre när vi bygger i dag?
Det finns ett annat alternativ: tunnelbanan kan dras om med en ny tunnel parallellt med den befintliga sträckningen. De befintliga spåren kan vara i drift under byggtiden och inkoppling av de nya spåren utförs under två sommarperioder. Den nya tunneln ger långsiktig säkerhet mot översvämning och Slussen kan byggas lägre, billigare och vackrare. I framtiden kan man riva Centralbron, frilägga Gamla stans västsida och återupprätta Stockholms mest grundläggande arkitektur: sambandet mellan byggnaderna, grönskan, bergen, öarna och de öppna vattenrummen i det magiska mötet mellan Mälaren och Saltsjön där sjön faller direkt ut i havet.
En tunnel under Slussen kan bara byggas innan man pålar för nya, tunga betongdäck, sedan är det stängt för all överskådlig tid. Utformningen av Slussen måste därför grundas på en ny, objektiv jämförelse mellan alternativen för att säkra Mälaren och tunnelbanan: tråget eller tunneln. Kostnaderna måste läggas samman med de olika förslagen för det nya Slussen. Även konsekvenserna för stadens framtid måste redovisas. Först därefter är man i närheten av ett beslutsunderlag. Till dess måste detaljplanen för Slussen avvisas! Stadshusets politiker måste nu ta ett långsiktigt ansvar för staden och hela Mälardalen. Lägg prestigen åt sidan! Våga lyssna!
Monica Andersson, univ.lektor, ordf Samfundet S:t Erik, fd Stadsbyggnadsborgarråd
Per Björkman, advokat, ordf Gamla Stan Sällskapet
Klas Cederwall, professor em, Vattenbyggnad KTH
Kjell Forshed, arkitekt SAR MSA
Svante Forsström, arkitekt SAR MSA
Björn Hallerdt, fd Stadsantikvarie
Margareta Hallerdt, fd chef Medeltidsmuseet
Curre Hansson, ledamot (s) Landstinget och trafiknämnden
Bo Göran Hellers, professor em, Konstruktionslära KTH
Lena Hartzell, arkitekt SAR MSA
Per Johansson, ersättare (fp) Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Sthlm
Ulla Joneborg, arkitekt SAR MSA
Peter B Larsson, arkitekt SAR MSA
Per Linder, arkitekt SAR MSA,fd Stadsarkitekt i Solna
Joe Lindström, arkitekt SAR MSA
Lars Lönnback,fd ambassadör
Richard Murray, fil dr Nationalekonomi, fd chefsekonom
Eva Rudberg, arkitekt SAR MSA, docent
John Sjöström, arkitekt SAR MSA, professor em, Konstakademin
Klas Tham, arkitekt SAR MSA, professor em, LTH-Arkitektur
Kerstin Westerlund Bjurström, arkitekt SAR MSA, ordf ICOMOS SWEDEN
Anders William-Olsson, arktitekt SAR MSA
Olle Wästberg, informationskonsult, fd generaldirektör Svenska institutet
