Så har då politikerna bestämt sig för vilket av de fem beställda arkitektförslagen för Slussen som de vill gå vidare med. Resultatet är inte överraskande. Det avgörande argumentet visade sig till sist bli exploateringen. Ju fler kvadratmeter nybyggnad som kan pressas in för att ge pengar tillbaka, desto högre har uppenbarligen förslagen rankats. Detta är också just det argument som många fruktat skulle snedvrida resultatet av tävlingen. Nya hus måste kunna motiveras av att de skapar rumsliga och stadsbildsmässiga kvaliteter, inte av att de behövs för att räkna hem projektet, skrev Hans Henrik Brummer och Martin Rörby från Skönhetsrådet i SvD:s debatt om Slussen.
Så blev det alltså inte. Här har byggrätterna blivit hårdvaluta och därmed kan vi glömma de vida utblickar som idag präglar Slussen. Det vinnande förslaget av Foster + Partners och Berg Arkitektkontor murar igen Södermalmstorg så att det där inte blir mycket kvar av den vidunderliga utblicken ner över Gamla stan. En ny stadsfront byggs upp längs vattnet på Södersidan, kantad av en strandpromenad som läggs i skugga av de nya husen.
Denna stadsfront består av en rad traditionella stadskvarter, som möjligen kunde passa in på en del andra ställen i innerstaden – bara inte just här, på en plats vars unika värde ligger i dess öppenhet. Hur varje enskilt hus i dessa kvarter i detalj kommer att se ut är ännu inte avgjort, men illustrationerna till förslaget inger viss oro också på den punkten. Den gångbro som i Foster + Partners ursprungliga förslag gick i en väldig kringla över vattnet har reducerats till rimligare format, men känns fortfarande problematisk på grund av lutningen upp mot Södermalm. Vattenområdet domineras av en bred åttafilig bilbro av motorledskaraktär.
En avsikt med denna och tidigare tävlingar om en ny gestaltning av Slussen har varit att knyta ihop Gamla stan och Söder på ett bättre sätt. De två stadsdelarna har historiskt hängt samman i ett brett näs, genomskuret av slussar. För hundra år sedan fanns ett trädplanterat torg mitt på detta näs, idag domineras det av biltrafik. Eftersom det är avgörande för känslan av sammanhang borde näset rimligen ha ingått i den totala gestaltningen av hela området och ge plats för naturliga gångstråk och ställen att sitta eller dröja vid. Foster + Partners och Berg suddar istället ut det ur stadsbilden och ersätter det med broar, dels den breda bilbron, dels smalare broar för gående. Nu blir det bara bilbron som förmedlar den gamla förbindelsen och bara bilisterna som kommer att kunna uppfatta något av hur staden tidigare naturligt fortsatte uppför slänten mot Söders höjder. För övriga skyms detta av raden nya kvarter som tornar upp sig däremellan.
Med det Foster och Bergska förslaget kommer Slussen att genomgå en dramatisk förändring. Det enda positiva jag kan se av tävlingsutgången är att den ger möjlighet att skapa ett bibliotek med vacker utsikt i ett av de nya husen och därmed rädda Asplundbiblioteket från den hotande tillbyggnaden vid Odengatan. I övrigt kommer Slussentävlingen att gå till historien som de förlorade möjligheternas evenemang.
Det alternativa förslaget att gräva ner tunnelbanan öppnade för ett ögonblick chansen att lösa knutarna i Slussens gestaltning och samtidigt få ut vinster i många olika avseenden. Ännu finns de möjligheterna kvar. Staden kan inte avfärda detta förslag med hänvisning till SL:s summariska undersökning, som för övrigt redan mött vägande invändningar. Det måste utredas vidare i samverkan med gruppen bakom förslaget och de experter som stött det.
