Svenska Dagbladet tar i ett reportage i förra måndagens kulturdel upp flera av de svaga punkter som finns i stadens förslag till ny utformning av Slussen. Förslaget är kritiserat för en rad svåra brister och dessutom finns ideella utredningar som visar på konstruktiva alternativ.
Beslut om ”Nya Slussen” ska fattas i dag i kommunfullmäktige. Skönhetsrådet har föreslagit att en medborgarkommission i stället borde tillsättas för att undvika att väldigt felaktiga beslut fattas i frågan. Allt för betydelsefulla frågor är ännu obesvarade:
•Analys saknas av konsekvensen av det slumpartade kontorskvarteret framför KF-husen. Byggnaderna blir förödande både för Stockholms mest klassiska stadsrum vid Strömmen och för utsikten i dess mest klassiska riktning – inloppet från Östersjön.
•Analys saknas av den omfattande glasbebyggelsen på själva Slussen. Denna kommer att bli allt annat än transparent eller osynlig och skymma vyerna.
•Analys saknas av att vägbron ligger 25 meter ut i Strömmen vilket kommer att få Räntmästarhuset att befinna sig långt uppe på land i stället för att ligga vid en kaj. Gamla Stans ö-kontur suddas ut.
•Analys saknas av att trettiotalets stora innovation – planskildheten mellan trafikslagen – tas bort för gående och cyklister som inte vill ta stora omvägar. Väntan på broöppning blir längre än före 1935 av gångavståndsskäl.
•Analys saknas av att framkomligheten för kollektivtrafiken blir sämre vid Slussen och känsligheten för störningar större. SBK brister i insikt om att Slussen även för Södermalm är en knutpunkt trots dess läge i utkanten, och blundar för Stockholms unika planförhållanden med dess ”getingmidja” där all trafik ska passera.
•Konsekvensanalys saknas av att gående blir beroende av rulltrappa och hiss för att ta sig mellan stadsdelarna om de inte vill gå i en fyravåningstrappa. Vad händer vid driftavbrott? Vad händer när kapaciteten inte räcker? Varför ska flanörer tvingas in i kommersiell miljö vid sin färd genom stadens mest klassiska miljöer?
•När nya Slussen presenterades för Stockholmarna lovades förbättringar på i stort sett alla områden. Dessutom lovades Stockholmarna mer vatten och mindre betong. Stadens förslag innebär enligt SvD:s redovisning i måndags på punkt efter punkt försämringar. Varför ska då förslaget byggas? Vilket är motivet när den nya utformningen innehåller slumpartad kontorsbebyggelse i landets mest värdefulla stadsmiljö och bristfälliga funktioner där samma funktioner i dag är lösta?
•SBK menar i sina svar att Nya Slussen behövs för att säkra Mälarstäderna mot ändrade vattennivåer, men motsäger inte att detta kan ske lika gärna på annat sätt.
De ömma punkterna för tillskyndarna av stadens förnyelseplan radar upp sig och den bild av projektet som tonar fram blir närmast katastrofal.
Men värst av allt är att fundamentala och enkla lösningar som var landvinningar 1935 nu försvinner: Som att enkelt ta sig planskilt utan väntan mellan stadsdelarna och att till fots eller med barnvagn kunna gå utan omvägar mellan Gamla stan och Söder. Sådant är inte grundkvaliteter Stockholmarna kan avvara. Ännu mindre verkar detta rimligt om man ser till den omfattning projektet fått och de kostnader som nämns.
Oavsett vilken åsikt du har om stadens förslag i övrigt så gör dessa brister att ställningstagandet till det framlagda planförslaget måste bli ett ”nej”!
