Debatten kring kommentarer på nätet och nätbaserad journalistik har varit intensiv. Nästan dagligen kan vi läsa om bloggare som väljer att stänga sina kommentarsfunktioner. De är alltså inte längre intresserade av att ta del av andras åsikter om vad de själva skriver – vilket verkade vara något många strävade efter för en tid sedan. Även större redaktioner har nu börjat sila bland tyckarna, bland annat genom att kräva personlig inloggning. Många anser att kommentarer oftast är lågkvalitativa och att de snedvrider debatten eftersom det till stor utsträckning är samma personer som kommenterar respektive mediers redaktionella innehåll.
Samtidigt är kommentarerna ett sätt att bjuda in läsaren – förespråkarna har länge slagits för nyckelordet dialog och att vem som helst ska få komma till tals. Kommentarerna möjliggör att vem som helst kan delta i debatten och ord som medborgarjournalistik har skapats. Men vad är egentligen resultatet av detta demokratiska inslag?
Under våren 2010 valde vi att undersöka närmare hur kommentarer faktiskt påverkar läsarens upplevelse av det redaktionella materialet. I en omfattande studie lät vi 450 personer läsa samma artikel men med olika efterföljande kommentarer. Respondenterna fick sedan svara på ett antal frågor som ställdes mot varandra. Skillnaderna var signifikanta i hur artikeln och dess innehåll upplevdes och resultaten var förvånade då de i många fall gick rakt emot våra hypoteser. Följande tendenser visade sig:
Många kommentarer sänker värdet på artikeln.Ett stort antal läsarkommentarer gör att artikeln uppfattas som mindre trovärdig, mindre läsvärd och mindre intressant än om samma artikel läses med få kommentarer.
Negativa kommentarer sänker värdet på artikeln . Kritiska läsarkommentarer i anslutning till en artikel resulterar i att artikeln uppfattas som mindre trovärdig, mindre läsvärd och mindre intressant än om den läses med positiva kommentarer.
Seriositeten i kommentarerna påverkar inte värdet på artikeln . Det var också tänkvärt att se att det inte finns någon skillnad i hur läsvärd, underhållande och trovärdig en artikel uppfattas beroende på om de efterföljande kommentarerna är seriösa eller oseriösa. Relevanta och kloka läsarkommentarer verkar alltså inte höja det upplevda värdet av att läsa artikeln.
Resultaten är intressanta av många anledningar. Nyhetsmedier arbetar ofta med att lyfta fram det mest kommenterade materialet för att locka läsare att ta del av det. Men eftersom kommentarer kan tendera att få läsare att värdera själva artikeln sämre, borde de kanske fundera på det motsatta och även till och med ta bort möjligheten att kommentera. Resultaten visar även att det skulle kunna vara så att utvecklingen mot ökad öppenhet och interaktivitet har skett på bekostnad av journalisters och tidningsredaktionernas trovärdighet och värdeskapande. Vi lever i ett öppet och interaktivt samhälle, vilket kan innebära att möjligheten att kommentera har blivit något vi tar för givet. Men är det möjligt att hitta en balans, så att folket får komma till tals utan att värdet på artiklarna sänks?
Vi tycker att det är hög tid att nyhetsmedier börjar hantera den negativa påverkan som läsarkommentarer kan ha på det redaktionella materialet som skapas.
Lovisa Sunnerholm är creative planner på Naked Communication och har en masterexamen vid Handelshögskolan i Stockholm.
Ebba Hultkvist är juniorkonsult på Westander och har en masterexamen vid Handelshögskolan i Stockholm.
kulturdebatt@svd.se
