En bred och tvärpolitisk opinion kritiserar Nackas beslut att låta upphandla driften av sina sex folkbibliotek. I ett försök att vitmåla denna politik framhåller ordföranden i Nackas kulturnämnd, Tobias Nässén, att ”nackaborna är bland landets flitigaste biblioteksbesökare” och att ”Nacka kommun är den kommun i Stockholms län som satsar mest pengar på kultur”.
På Svensk biblioteksförenings hemsida finns statlig statistik om biblioteksanvändningen i alla Sveriges kommuner. I dokumentet ”Folkbiblioteken i Nacka 2009 – lokala förutsättningar för kunskapssamhället” verifieras Tobias Nässéns påståenden – men han tiger om resten av siffrorna och tabellerna. Jag har synat och räknat på dem.
År 2007 övertogs driften av Dieselverskstadens bibliotek av personalen. Nackas bibliotek tvingades profilera sig och konkurrera i stället för att samarbeta. Fram till 2009 rasade antalet lån per invånare i Nacka med en femtedel. I resten av Sverige ökade de lite. I Nacka lånas det nu 25 procent mindre än i en genomsnittlig Stockholmskommun.
Nackas barnboksbestånd är mindre än hälften av medelkommunens. När Nackabarn lånar tre böcker så lånar andra förortsbarn i Stockholm fyra. När barn i Nacka lånar två böcker så lånar barn i övriga svenska kommuner tre.
En invånare i en vanlig svensk kommun har tillgång till dubbelt så många biblioteksböcker och tidskriftsprenumerationer som en Nackabo. Nackas AV-bestånd (ljud-, bild och datamedier) per invånare är bara hälften av det normala i Sverige.
Från 2007 till 2009 försvann var fjärde anställd i Nackas bibliotek. I en genomsnittlig Stockholmsförort låg personaltätheten i stort sett stilla. På fyra biblioteksanställda där finns det nu tre i Nacka. I riket som helhet går det tre biblioteksanställda på två i Nacka. Nackas bibliotekspersonal är mycket hårt pressad.
Om den moderata majoriteten i Nacka vill sina folkbibliotek väl bör den noga analysera den negativa statistiken i lyhörd dialog med sin bibliotekspersonal. Att rusa åstad och upphandla hela driften är inte att ta sitt samhällsansvar.
