För stockholmarnas del är det bara att hoppas att den politiska majoriteten i Stadshuset orkar hålla emot allt ovett som stadens Slussenkramare öser över dem, när de går till beslut om nya Slussen på måndag. Slussen har varit rivningsfärdig i mer än ett decennium, vilket borde vara ett känt faktum även för de kulturprofiler, som omfattar denna infrastruktur med en närmast religiös kärlek, och som tycks tro att ruinen ska transsubstantiera till 30-talets modernistiska mästerverk. Det kommer den inte att göra. Slussen är slut.
För mer än tio år sedan deltog jag som moderator i ett antal debatter om Slussens framtid. Då var samtliga partier överens om att Slussen hade tjänat ut, att det inte gick att lappa och laga längre, och att det inte var aktuellt att bygga en kopia. Endast Stockholmspartiet försvarade detta motorvägskoppel mitt i stadens allra känsligaste del.
Det är beklagligt att socialdemokraterna i sin jakt på att hitta valvinnande profilfrågor har ändrat inställning, eftersom det är viktigt att stora infrastrukturbeslut tas med en betryggande majoritet; i alla fall bör de dominerande partierna i fullmäktige vara överens. Nu är det inte så, och dessvärre måste frågan avgöras med en relativt svag majoritet. Men Sten Nordin har rätt: det går inte att vänta längre.
Slussen vittrar sönder, trafikleder stängs av och betongen ruttnar. Slussen fungerar inte ens som en sluss, eftersom kapaciteten är för klen. Den funktionella arkitekturen är helt enkelt inte så funktionell längre.
Förvisso har 1930-talets slusskonstruktion varit genial och ett viktigt landmärke för den moderna tiden, men man kan fundera över vad gårdagens arkitekter, för vilka funktionen var allt, skulle tycka om dagens debatt om att bevara icke-funktionell funktionalistisk arkitektur.
Slussen måste byggas om av funktionella skäl. Och det handlar inte om, som Kulturslussen tycks tro, att i första hand skapa museum för design- och konsthantverk, Ungdomens hus eller experimentscener, generösa saluhallar, gastronomiska operor eller botaniska trädgårdar (!); det handlar om en broförbindelse mellan Södermalm och Gamla stan som fungerar. Är det 40-talisternas sista primalskri vi hör?
