Ängerangripen gröngöling, vågbandad pälsängerbagge och fläskängerlarv.
Foto: Dan Hansson
En tunn och ängerangripen gröngöling står på intendent Monika Åkerlunds bokhylla. Just denna fågel kommer från en privat samling men den är ett bra exempel på hur förstört ett museiföremål kan bli av skadedjursangrepp.
Textilier, djursamlingar, böcker och träföremål är mumma för ängrar, baggar och silverfiskar. I princip är det endast sten- och metallföremål som klarar sig mot de hungriga insekterna. Och det är inte bara museerna som har problem med skadedjur, utan även hembygdsgårdar, kyrkor, arkiv och bibliotek.
–Jag tycker inte att det är en överdrift att säga att vårt svenska kulturarv är hotat, säger Monika Åkerlund som också är sekreterare, och som hon säger själv, spindel i nätet i Pre-mal.
Ett insektsangrepp kan på kort tid orsaka stora skador på föremål som aldrig går att ersätta. Monika Åkerlund berättar som ett exempel hur dammlöss ytgnager bort text på papper och utan information om museiföremålet förlorar det på så sätt såväl sitt vetenskapliga som kulturhistoriska värde.
För att få en ungefärlig koll på vilka pengamässiga värden som riskerar att gå förlorade försökte Naturhistoriska riksmuseet för 20 år sedan räkna hur mycket det skulle kosta att ersätta dess insektssamling. Man kom fram till en halv miljard, bara för att samla in alla insekter.
Pre-mal startades för drygt 20 år sedan som en samarbetslänk mellan museerna i Sverige i arbetet mot skadedjur. De arbetar för rådgivning och mindre museum kan få skicka in insekter som de hittat i sina samlingar för artbestämning. Man anordnar också seminarier för att sprida kunskapen om hur man bekämpar krypen.
Problemet med skadedjur är inte nytt, i bibeln nämns hur mott och mal förtär och det bör finnas en anledning till varför museiängern fick sitt namn av Carl von Linné. På 1950-talet trodde man att insektsproblemet var under kontroll tack vare nya bekämpningsmedel.
–Då var man övertygad att det gick att bli av med skadedjuren med hjälp av kemikalier och gifter, men det visade sig senare att dessa medel inte var bra, varken för föremålen eller för dem som jobbade med dem.
Med vår tids förbud mot giftiga bekämpningsmedel och klimatförändringarna har problemet med skadedjur hamnat i en ny dager. Idag måste man först och främst skydda föremålen från att bli angripna. Ett sätt är att göra en skyddszon kring samlingarna. Man begränsar vilka som vistas bland föremålen, sätter dem i karantän innan man tar in nya föremål i en samling och är noga med att hålla helt tätt i montrarna. För att upptäcka dessa småinsekter är klisterfällor ett bra sätt.
–För att kunna bekämpa är det viktigt att veta vilka insekter man har att göra med, berättar Monika Åkerlund.
2005 belönades Pre-mal med European Union prize for cultural heritage för arbetet med att bevara kulturarvet från skadedjur utan att använda giftiga bekämpningsmedel.
I och med klimatförändringarna står man inför nya problem. Temperaturhöjningen har gjort att insektsarter från södra Europa nu trivs på våra breddgrader. Enligt Monika Åkerlund är ett europeiskt samarbete nödvändigt.
Den kvarts miljon som Pre-mal tilldelats av Nordisk kulturfond är en delfinansiering till ett stort europeiskt projekt som Nationalmuseum i Köpenhamn är koordinator för. Nu hoppas man att få pengar till resten av projektet som annars inte är genomförbart.
–Kunskapen måste fram och får vi inte dessa pengar får vi försöka på annat håll och söka för mindre projekt. Tyvärr kommer vi att förlora en del tid, men vi ger oss inte, säger Monika Åkerlund.
