Med anledning av den ekonomiska krisen har fackförbundet Dik gjort en undersökning bland drygt 600 medlemmar som jobbar inom biblioteks- och kulturverksamhet i kommuner och landsting. Svarsfrekvensen var 71 procent.
Många förutspår bistra tider för kulturen.
–Det är ett väldigt oroväckande resultatet, säger Birgitta Rydell, samhällspolitisk chef på Dik.
70 procent av de svarande uppger att deras kommun eller landsting har aviserat nedskärningar eller sparbeting. Hela 51 procent befarar neddragningar på biblioteken. Och 45 procent tror att programverksamheten inom kulturområdet ska bli lidande.
–Uppenbarligen kommer det att ske neddragningar i många kommuner, våra medlemmar befinner sig ju ofta i verksamheter och på en sådan position att de kan ha en bild av det, säger Birgitta Rydell.
Något som oroar henne, förutom stads- och länsbibliotekens framtid, är att en tredjedel tror att de redan drabbade skolbiblioteken ska behöva dra ned.
–Vår uppmaning till kommuner och landsting är att inte göra misstaget att skära ned på kulturen. Det finns dessutom väldigt lite pengar att hämta på att spara på just det området: bara 2,5 procent av kommunerna och landstingens totala nettokostnader går till kulturverksamhet.
Hur mycket kultursektorn kommer att känna av lågkonjunkturen är ännu svårt att bedöma. Calle Nathanson på Sveriges kommuner och landstings avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad säger att man inte automatiskt ska anta att det är kulturen som far mest illa i svajiga tider.
–Det är något av en myt att man alltid skär i kulturen. Vi har tittat bakåt och sett på vad som hände under 90-talet. Det är klart att alla politikområden ses över och att nedskärningar kanske känns stora på områden där man redan har lite pengar, men jag tror inte att kulturen är speciellt illa utsatt just nu.
Calle Nathanson talar också om en ökad kulturmedvetenhet.
–I dag ser vi på kultur i ett bredare perspektiv. Den ingår på något sätt i planeringen på flera olika områden och beaktas på flera olika sätt.
Klart är dock att många företag nu drar ner på sin kultursponsring. Enligt en undersökning från organisationen Kultur och näringsliv ska 40 procent av de tillfrågade företagen dra ned på sina investeringar i kultursamarbeten. Detta kan jämföras med att 32 procent av företagen tänker dra ned på allmän marknadsföring.
Nyligen stod det klart att Musik vid Siljan, en av Sveriges äldsta musikfestivaler, läggs ned. Minskade sponsorbidrag är ett av skälen. I Göteborg har Volvo, som tidigare varit en av Göteborgsoperans huvudsponsorer, stoppat sitt stöd till operan. Och i Skåne och Värmland stoppar Sparbanksstiftelserna sin kultursponsring, något som bland annat drabbar Dalhalla.
Ekonomen Emma Stenström, forskare vid Handelshögskolan och Konstfack, konstaterar att det finns en begränsad tradition av kultursponsring i Sverige.
–Och när tiderna blir svårare blir det svårare för företagen att motivera det som inte direkt och uppenbart ger vinning, säger hon och tillägger att företag som ändå vill sponsra i långkonjunktur kanske hellre väljer ett engagera sig i sociala verksamheter.
–Jag har hört många kulturinstitutioner vittna om att det är svårare än någonsin att få in nya sponsorkontrakt. Det var svårt redan förut. Men nu är det ännu svårare.
