Stockholms innerstad är en plats där många intressen krockar. Här ställs kulturmiljö mot exploateringsiver. Här ställs en låg stadssilhuett mot planerade skyskrapor, och här ställs kommunala visioner mot nationella intressen.

De senaste åren har det varit gott om byggkranar i centrala Stockholm. Större projekt väntar på ritborden; det handlar bland annat om Slussen, Tors torn och en ny stadsdel längs Klara sjö - förändringar som lär orsaka mycket diskussion bland stockholmarna framöver.

Utvecklingen av Stockholms innerstad engagerar även länsstyrelsen. Innerstaden är klassad som riksintressant kulturmiljö, och länsstyrelsen har tillsyn över den kommunala planeringen.

–Utifrån kulturmiljöperspektiv är vi inte helt nöjda, säger Britta Roos, tillförordnad länsantikvarie. Hon konstaterar att Stockholms stad på senare år presenterat flera projekt som väckt frågor om hur den riksintressanta kulturmiljön hanteras.

–Vi måste hitta ett sätt att få en bättre samsyn när det gäller de här avvägningarna. Den samsynen har vi uppenbarligen inte haft, säger hon och nämner att planer på skyskrapor väckt förvåning på länsstyrelsen.

Länsstyrelsen ska nu tillsammans med Stockholms stadsmuseum utarbeta ett kulturhistoriskt underlag om vad en riksintressant kulturmiljö innebär för Stockholms del. Medel har beviljats av Riksantikvarieämbetet. Först ut blir ett material om innerstaden. Det kommer bland annat att handla om stadens topografi och silhuett.

I Riksantikvarieämbetets beskrivning av riksintresset Stockholms innerstad nämns bland annat ”anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och den begränsade hushöjden” som viktiga karaktärsdrag.

Men i dag saknas ett material som ordentligt benar ut de värden som finns i Stockholms riksintressanta innerstad. Ett sådant material behövs med tanke på det starka exploateringstrycket i Stockholm, enligt länsstyrelsen.

–Det handlar om att ha ett bra kulturhistoriskt underlag när man står inför de här svåra ställningstagandena, säger Britta Roos som också önskar att Stockholms stad hade haft en tydlig strategi för hur innerstaden ska hanteras.

Stockholms stad har på senare år presenterat flera kontroversiella projekt för innerstaden som slutat i papperskorgen: tillbyggnaden av Stockholms stadsbibliotek och skyskrapan vid Klara kyrka är ett par exempel. Stadsdelen Västra city, som var tänkt att bli en hög stadsdel längs Klara sjö, har nu döpts om till Nya Klara och dragits ner i skala.

Diskussionen om hur Stockholm ska utvecklas är livlig. Länsstyrelsen sätter igång sitt arbete för att tydliggöra Stockholms riksintressanta kulturmiljöer samtidigt som vissa debattörer hävdar att riksintresset mest fungerar som en död hand. Britta Roos menar att den uppfattningen vilar på ett missförstånd.

–Det är inte alls meningen att riksintresset ska vara en hämsko på utvecklingen, utan det handlar om att man ska styra planeringen så att man ska ta tillvara de värden som finns, säger hon.

En kommun ska i sin översiktsplan redovisa hur man ska värna sina riksintressanta miljöer. Stockholms stad antog nyligen en ny översiktsplan, men länsstyrelsen menar att kulturmiljöaspekter behandlas allt för summariskt där.

–Vi funderar på hur vi ska kunna tillgodose detta. Där har vi inga svar i dag, säger Niklas Svensson, stadsbyggnadsstrateg på Stockholms stad som bland annat arbetat med den nya översiktsplanen.

Han säger att frågan om Stockholms riksintressanta kulturmiljöer är mycket komplex, och att länsstyrelsens arbete med ett kunskapsunderlag är välkommet. Samtidigt har staden ett eget ansvar att precisera hur riksintresset ska tillgodoses i den kommunala planeringen.

–Jag tror vi kommer att jobba vidare med den frågan under året, säger Niklas Svensson som menar att riksintressefrågan kan bli något som vävs in i den kommunala arkitekturstrategi som stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal (M) aviserat.

Stockholms arkitekturstrategi ska ta form under hösten. En expertgrupp har tillsatts, där bland andra Skönhetsrådets sekreterare Martin Rörby och arkitekten Gert Wingårdh ingår.