Redan nästa år kan Kulturutredningens förslag om att skapa tre jättemyndigheter träda i kraft. Den snabba takten får massiv kritik från oppositionen, som kallar det ”kulturell desperation” och ”en våt filt över Kultursverige”.

När Kulturutredningen, med ordförande Eva Swartz Grimaldi i spetsen, lämnade över sitt betänkande till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) på torsdagen var medieuppbådet stort.

- Det här tror jag är den mest välbesökta presskonferensen under den här regeringens historia, konstaterade kulturministern nöjt.

Flera av förändringarna som presenterades har SvD redan kunnat berätta om. Kulturutredningen föreslår bland annat att:

* Landets kulturmyndigheter slås samman till tre jättemyndigheter: Myndigheten för konstarterna, Myndigheten för arkiv, bibliotek och språk samt Myndigheten för samtid, historia och livsmiljö, (se grafik nedan).

* De kulturpolitiska målen omformuleras och formuleringar som att ”motverka kommersialismens negativa verkningar” tas bort.

* Ett nytt initiativ som liknar Stiftelsen framtidens kultur tar vid när dess verksamhet avslutas 2011.

* Det statliga litteraturstödet, stödet till kulturtidskrifter samt fonogramstödet blir delar i ett allmänt stöd för kulturpolitiska insatser inom litteratur- och biblioteksområdet respektive musikområdet och fördelas av Myndigheten för konstarterna.

* Regionernas makt över kulturpengarna ökar genom den så kallade ”portföljmodellen”, som innebär att staten lämnar ett samlat bidrag till respektive region att fördela.

* Statens kulturråd, som får behålla sitt namn, förlorar sin bidragsgivande verksamhet (delar av den flyttas till Myndigheten för konstarterna) och får istället ansvar för portföljförhandlingarna med regionerna och uppföljning.

- Jag ser det som en förstärkt och ny roll för Kulturrådet, andra får ha sina uppfattningar, säger Kennet Johansson, chef för Statens kulturråd, till TT Spektra.

Redan i höst avser regeringen lägga sin kulturpolitiska proposition och sammanslagningen av myndigheterna är tänkt att kunna genomföras redan valåret 2010.

För att dra upp tempot ytterligare sätts Statskontoret i arbete med att beräkna kostnader och lägga upp struktur för förändringen parallellt med den tre månader långa remisstiden.

- Det är en väldigt vanlig praxis, det är ju bättre när man ska skriva proposition att man ser att beräkningarna håller, säger Jonas Anderson, vd Framtidens kultur och ledamot i Kulturutredningens kommitté.

Från oppositionens håll kommer kritik mot den snabba förändringstakten:

- Min erfarenhet av omorganisationer är att det inte är något man gör i en handvändning. Risken är faktiskt att man lägger en våt filt över hela Kultursverige under tiden, säger Siv Holma, kulturpolitisk talesperson för V och ordförande i riksdagens kulturutskott.

- Det handlar om kulturell desperation, man vill sätta sitt signum på kulturpolitiken innan nästa val, säger Margareta Israelsson, kulturpolitisk talesperson för S.

Enligt Kulturutredningen ska omorganisationen kunna ske i princip utan att extra pengar skjuts till.

Blir inte konsekvensen mindre pengar till det konkreta kulturutövandet?

– Nej, den begränsningen har alla utredningar. Man ska dessutom komma ihåg att den nuvarande kulturbudgeten är det största hittills, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Är det möjligt att genomföra förändringarna redan 2010?

– En hel del kommer alldeles säkert att kunna genomföras inom den tidsramen.

Trots att Kulturutredningen nu har överlämnat sitt betänkande är kulturpolitiken inte färdigutredd. Ytterligare fyra eller fem uppföljande utredningar är att vänta, enligt Eva Swartz Grimaldi.

- Det är så stora omfattande frågor så det vore helt oseriöst att komma med detaljerade förslag på hur allt ska gå till, säger hon.

När antalet myndigheter krymper väntar personalneddragningar.

- Jag kan tänka mig att det kan bli på den administrativa sidan, inte i kärnverksamheten, säger Jonas Anderson, men vill inte på hur många som kan komma att få gå.