När djävulen går på export blir han digitaliserad. Det handlar om en grinande djävul och 599 andra sidor i Djävulsbibeln som under de två senaste åren omsorgsfullt dokumenterats på Kungliga biblioteket. Den världsberömda Codex Gigas (Den väldiga boken) från 1200-talet har lyfts ut ur sin krypta, satts ned på en specialtillverkad rörlig vagn och sedan fotograferats i frontljus och släpljus efter alla konstens regler. Det gamla krigsbytet från trettioåriga kriget (1618–1648) har dessutom försetts med historiska och språkliga kommentarer på svenska, engelska och tjeckiska när en digital version inom kort kommer ut på nätet.

Allt beror på den tjeckiske premiärministern Václav Klaus som tyckte att Djävulsbibeln borde ställas ut i Prag.

–Som myndighetsperson beslöt jag mig för att stödja projektet, säger riksbibliotekarien Gunnar Sahlin. Och på så sätt kom vi igång med digitaliseringen. Tjeckerna kommer sedan få en digitaliserad version av hela Djävulsbibeln.

Inom kort forslas bibeln till Prag och efter några månaders utställning i Tjeckien återkommer den till Kungliga biblioteket efter årsskiftet där den ställs ut igen – då som en del i en specialutställning och med olika sidor frontade. För den nästan en meter höga och halv meter breda boken är unik, världens största handskrift.

Historien om Djävulsbibeln började en julidag år 1648. Dåvarande regenten drottning Kristina var en passionerad boksamlare och det svenska befälet under trettioåriga kriget fick noggranna instruktioner om att ta böcker som krigsbyte. Tidigt på morgonen den 16 juli klättrade en svensk styrka på hundra man över stadsmuren i Prag, överrumplade vakterna och tog sig igenom Strahovporten. Befälhavaren Hans Kristofer von Königsmarck följde efter med 3000 man och därefter började man plundra adelspalatsen och tillskansa sig de skatter och värdesaker som kejsaren och adeln samlat på sig.

I två dagar tog svenskarna för sig efter en i förväg uppgjord plan, där bland annat konstföremål och en rad sällsynta handskrifter packades ned för vidaretransport till Sverige. Ett hundratal böcker, bland dem Silverbibeln (Codex Argentus) och Djävulsbibeln, packades ned i 30 stora kistor som skeppades utför Elbe och vidare till Östersjökusten. Tre år senare hade drottning Kristinas bibliotekarie Isak Vossius katalogiserat alltihop.

Juvelen i kronan var redan då Djävulsbibeln, en handskrift som enligt legenden lär ha skrivits av en munk under en enda natt. Men för att klara det fick han hjälp av Djävulen – därav namnet. I själva verket klarade en munk bara av ungefär 100 rader om dagen och med linjering och andra förberedelser lär det ha tagit minst fem år, om inte betydligt mer, att pränta ned verket.

I modern tid tog det Kungliga bibliotekets personal en halv dag bara att fotografera en enda sida och projektet inklusive byggandet av fotostudion har krävt engagemang ända från våren 2006 fram till nu.

–Vi ville få så bra kvalitet som möjligt och göra så att man fick två ingångar till Djävulsbibeln, en för forskarna och en för allmänheten. De digitaliserade sidorna har kommentarer till, men man ska också kunna gå in och söka i dem, säger projektledare Lars Björk.

Och söka kan man. Varje bokstav kan studeras in i minsta detalj och den som vill kan komma ner på penseldragnivå i såväl bokstäver som i de färglagda illustrationerna. Riksbibliotekarien kan inte hålla inne med sin entusiasm.

–Det härliga med digitalisering är att den inte stannar vid sitt lands gränser utan den rör sig över hela världen, säger han.

Djävulsbibeln visade vägen, snart kommer andra värdefulla skrifter i Kungliga bibliotekets samlingar att följa efter.