Idag uppmärksammas internationella skolbiblioteksdagen runt om i världen. I Sverige passar ­Nationella skolbiblioteksgruppen på att slår larm om att allt fler skolbibliotek och bibliotekarier försvinner.

–Det finns en trend idag att lägga ner. Det är lite av en kulturskymning, det verkar gå att lägga ner lite hur som helst i kommunerna utan att någon säger ifrån. Samtidigt visar undersökningar en nedåtgående trend i ungdomars läsande. Många barn lär sig att läsa, men inte att reflektera över vad de läser, säger Madeleine Hjort, ordförande i Skolbiblioteksgruppen.

Den senaste stora kartläggningen av skolbiblioteken gjordes av Kulturrådet för fem år sedan. Kravet på ”god tillgång” till ­biblioteksservice definierades där som ett skolbibliotek som är bemannat minst sex timmar i veckan eller att det är integrerat med ett folkbibliotek.

Resultatet visade att 47 procent, eller drygt 450000 grundskoleelever, går på skolor som inte klarar av att leva upp till de riktlinjerna. Nästan var femte grundskoleelev har inte tillgång till ­något bemannat skolbibliotek alls. Bilden bland dem som jobbar på området är att det blivit ännu sämre sedan dess.

Madeleine Hjort refererar till forskning som visar att det finns ett pedagogiskt samband mellan väl fungerande skolbibliotek och att eleverna når kunskapsmålen.

–Vi är inte kvar i Folkskolan på 1800-talet. Det pedagogiska arbetet sker inte bara i klassrum, utan också med skönlitteratur och ­läromedel av olika slag. Skolbiblioteken är ett modernt centrum av pedagogiska resurser. Till ­syvende och sist är det en demokratifråga. Alla måste kunna läsa för att klara sin demokratiska uppgift, säger Madeleine Hjort.

I ett brev till utbildningsminister Jan Björklund kräver Skolbiblioteksgruppen nu att skolbibliotekens existens tydligt skrivs in i skollagen, så att det blir tvingande för alla kommuner och friskolor att ha bemannade skolbibliotek. Skolverket ska enligt förslaget sedan granska hur ­skolorna följer det. Bland undertecknarna finns Författarförbundet, Biblioteksföreningen, Lärarnas riksförbund och Barnboks­institutet.

Utbildningsminister Jan Björklund är enligt sina medarbetare inte tillgänglig för att prata med SvD om kraven på att ändra skollagen. När han i riksdagen i maj tidigare i år svarade på frågan vad han tänker göra för att stärka skolbibliotekens roll hänvisade han i stället till bibliotekslagen:

”Bibliotekslagen är tydlig med att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur. Det är kommunerna som är skyldiga att se till att bibliotekslagen efterlevs.”

Idag är det upp till varje enskild rektor att besluta om skolbiblioteksverksamheten. En av de skolor som i år lagt ner sitt bibliotek är Lyckebyskolan i Haninge. Rektorn där, Inga Lill Lidström, ger samma svar som de flesta ­andra rektorer på varför hon valt att stänga biblioteket.

–Vi fick kraftiga besparingskrav i vår budget. Vi måste ha ­lärare till barnen, då tar man på sådant man absolut inte är tvungen att ha. Det är jättetråkigt.

Andra skolor i Haninge har ­behållit biblioteken och sparat på annat. Varför kunde inte ni göra det?

–För min del hade det inte gått. Vi har sparat på allt som går att spara. Jag har fått göra mig av med både lärartjänster och starkt nedbantat kuratorstjänsten, ­ säger Inga Lill Lidström.