Lisa Lindell står längst fram på scenen och blickar ut över 5 000 datorskärmar. Hon reciterar från sitt manifest.
- Super Marit undrar: Vem plutar ständigt med läpparna?
Folket bland datorskärmarna är, till allra största delen, unga män som varit vakna alldeles för länge.
- Super Marit undrar: Vilken sann krigare skulle lämna magen bar?
Den stumma förvåningen nedanför scenen börjar övergå i missnöjda tillmälen. ”Lägg ner!” ropar någon.
- Super Marit undrar: Vem tror att alla äventyrare har enorma bröst?
De spridda buropen vinner styrka, blir en dov ljudmatta för Lisa Lindell att överrösta.
- Vi känner inte igen oss i era drömmar!
Hennes kollega, Karin Olofsdotter Bergström, tar vid.
- Super Marit säger: Befria datorspelshjältinnorna ur pojkrummet! Flickor, tjejer, kvinnor - har också drömmar. Flickor, tjejer, kvinnor - spelar också spel. Flickor, tjejer, kvinnor - är inte killars leksaker!
Av publikreaktionerna att döma är det ett illa valt forum. Buropen gör klart att Dreamhack i Jönköping - världens
största samling för datorspelare och fildelare när det här utspelar sig, sommaren 2005 - inte precis är ett feministfäste. Å andra sidan är det just därför Super Marit valt denna scen. Det är inte de redan övertygade de vill predika för, utan vanliga gamers.

Spelbranschen kritiseras ofta för att vara ett pojkrum puttrande av pubertal svett och suspekta värderingar. De som gör spelen är män. De som spelar spelen är män. Och huvudpersonerna i spelen är män.
Det är lätt att se mansdominansen bland spelare, spelskapare och spelfigurer torna upp sig som ett robust fort som effektivt stänger ute kvinnor från spelvärlden.
Organisationen Super Marit (namnet är en travesti på spelfiguren Super Mario) bildades för att vara murbräckan som öppnar det fortet för kvinnorna. Projektet finansieras av Genderinstitut Gotland, Gotlands kommun, Nutek och EU-pengar.
För att förändra spelen och attityderna vill man få fler kvinnor att börja jobba med spel, genom att anordna nätverksträffar, hjälpa spelföretag med
rekrytering och stärka tjejer som är intresserade av spelbranschen. I dag är nämligen andelen kvinnor hos svenska spelutvecklare så låg som sex procent. Det är svagt även i internationella jämförelser.
- Spelbranschen är en otrolig mansklubb, säger Annika Olofsdotter Bergström.
- Om man tittar på Swedish game awards så var det bara män i juryn förra året, och i år var det samma sak. Vi har en lång lista på kompetenta kvinnor som kunde sitta i juryn, men de har sitt gäng liksom.
Samma fenomen är tydligt om man tittar på spelbranschens hall of fame: enbart män. Och när den inflytelserika spelsajten next-gen.biz listade de 100 viktigaste spelutvecklarna i världen i våras var bara en enda av dem kvinna.

Samtliga svenska spelföretag säger att de gärna vill ha in fler kvinnor i sina led, men att de inte får några ansökningar. Men Lisa Lindell tycker inte att företagen gör tillräckligt för att locka till sig kvinnor.
- Några företag jobbar väldigt aktivt, andra gör det inte. Bara en så enkel sak som att lyfta
fram de kvinnor som faktiskt finns i spelföretagen och låta dem synas som förebilder skulle vara positivt.
En möjlig förklaring till att kvinnor inte söker sig till spelbranschen är att de inte känner igen sig i de spel som fokuserar på adrenalinspeedade alfahannar med feta gevär. Och saken blir inte bättre av att det på varje kvinnlig actionhjälte, som Nariko i det kommande Heavenly sword, går ett tjog hjälplösa våp i stil med Marios Prinsessan Peach eller Ashley i Resident evil 4.
Det allmänt vedertagna faktumet att kvinnor inte spelar spel visar sig vid närmare granskning inte vara ett faktum, utan en myt. En undersökning utförd av Entertainment software association i USA visar att kvinnor utgör 39 procent av spelarna. En annan undersökning, från Consumer electronics association, visar att betydligt fler kvinnor (65 procent) än män (35 procent) i åldrarna 25 till 34 år spelar spel, och då är det främst småspel, så kallade casual games (som Hjärter, MS Röj och Tetris) som står på menyn. Det är snabba,
lättillgängliga spel som man inte behöver inhandla i en spelbutik eller lägga ner 30 timmar för att ta sig igenom.

På sätt och vis verkar spelindustrin klara sig bra utan kvinnliga spelutvecklare. Rent ekonomiskt är tillväxten god. Men Super Marit menar att branschen hotas av kreativ och intellektuell stagnation genom att ängsligt klamra sig fast vid gamla beprövade koncept.
Annika Olofsdotter Bergström och Lisa Lindell är överens om att även män säkert kan göra spel som tilltalar kvinnor, men de påpekar att de inte har lyckats särskilt bra hittills förutom med supersuccén The Sims som skapades av Will Wright. Värt att notera är att The Sims-serien, som är den största bästsäljaren hittills bland kvinnliga spelare är fri från stereotypa tjejattribut som rosa gullegull, hästar och Barbie-licenser, som ofta tillgrips när det ska göras ”tjejspel”.

Nästa höst startar Super Marit en ettårig folkhögskoleutbildning i speldesign, exklusiv för tjejer. Tanken är att det ska bli en plantskola och en språngbräda
till vidare utbildning eller direkt in i industrin.
- Vi kommer att satsa på speldesign som får kursdeltagarna att tänka i nya banor, nya koncept, nya sätt att göra spel. Och det är jätteviktigt att vi har en nära kontakt med branschen, säger Annika Olofsdotter Bergström, som själv utbildat sig till spelutvecklare vid Gotlands högskola.
Dessutom lanserar Super Marit i dagarna en ny sajt på supermarit.se med en databas där tjejer, och även killar, som är intresserade av att jobba med spelutveckling ska kunna lägga upp cv:s och kontaktinformation.
Det finns tecken som tyder på att spelindustrin lite yrvaket börjar inse vad de förlorar genom att exkludera halva befolkningen. Vid spelfestivalen i Edinburgh i augusti sa Electronic Arts-chefen David P Gardner att företaget inte längre bara vill rikta sig till ”den stereotypiskt finnige tonårskillen”, de vill också göra socialt inkluderande spel.
Samtidigt driver världens näst största spelförlag (efter EA) Ubisoft kampanjen Frag Dolls där de sponsrar tre
tjejteam i England, Frankrike och USA som spelar mer eller mindre professionellt.
Microsoft satsar stort på casual games i onlinetjänsterna för Xbox 360 och Nintendo och Sony har de senaste veckorna överträffat varandra i att lansera nya rosafärgade versioner av sina spelkonsoler.

Man kan frestas att tro att frånvaron av tjejer bland spelutvecklarna är ett flyktigt tillstånd som kommer att reglera sig självt med tiden.
Men även om spelutvecklarna gärna vill få in fler kvinnor i branschen finns det fortfarande ett motstånd för att få i gång den positiva spiralen. Det är tydligt av buropen mot Super Marit på Dreamhack och av slagorden som klottrades på whiteboarden i deras monter: ”Sug min kuk” och ”Jävla feminister”.
Å andra sidan stod där också: ”Ge inte upp tjejer, ni gör ett kanonjobb.” Och bland buropen under Super Marits framträdande hördes, svagt men ändå hoppingivande, spridda applåder.