I ett konferensrum sitter Konstfacks rektor Ivar Björkman och tar emot journalister på löpande band. I ett annat ger studenten Anna Odell sin syn på Konstfacks nysläppta internutredning där det egna examensarbetet, där hon spelat psyksjuk, kritiseras hårt.

– Dåliga dagar känner jag en jättepress, men jag tror på mitt projekt och tids nog ska jag visa saker som kommer att förändra mångas ståndpunkt, säger Anna Odell.

Om det låter vagt, så är det inte konstigt. I januari simulerade Anna Odell en psykos på Liljeholmsbron, därefter transporterades hon med polisens hjälp till S:t Görans psykakut där hon bland annat fick lugnande medel i sprutform.

Ännu vill hon inte beskriva syftet med sitt verk. Hon är heller inte redo att gå ut med sin egen historia, varför hon intresserat sig för psykvården, men menar att examensarbetet visst är etiskt försvarbart.

– Ett etiskt ställningstagande kan man bara göra om man vet vad verket handlar om och vilka erfarenheter jag har med mig. Jag gör inte det här för att det är coolt eller för att få uppmärksamhet, säger Anna Odell.

– Skolans utredning verkar ha utgått mer från det som stått i media än det som verkligen har hänt, vilket blir orättvist både för mig och för institutionen. Och eftersom hela lärarkollegiet var informerat om projektet, och har stöttat det, kan man inte sedan säga att handledarna gjort fel utan att sänka hela konstinstitutionen, fortsätter hon.

Konstfacks internutredning, som undertecknats av advokat Anders Stening, personalchef Ann-Charlotte Jensen, Jonas Bohlin, professor i möbeldesign och informationschef Elisabet Nordwall, är av en annan åsikt och skriver i rapporten:

”Vi anser att projektet var av sådan karaktär att det var institutionens ansvar att få studenten att avstå från aktionen, såväl med hänvisning till att verket hotar/kränker tredje man som lagligheten”. Men utredarna tillstår samtidigt att institutionens riktlinjer varit otillräckliga och medfört svårigheter för de ansvariga handledarna att göra rätt avvägningar.

En märkbart pressad Ivar Björkman informerar om att han tillsatte utredningen för att verkligen få reda på vad som hänt, och att han nu beslutat bland annat om att nya etiska regler ska tas fram av ett etiskt råd bestående av professorer, lärare, studenter och externa experter. Dessutom ska lärarna vidareutbildas för att bättre kunna hantera komplicerade elevarbeten.

Men anser du att Anna Odell har gjort fel?

– Nej, inte enligt de riktlinjer som fanns. Dock var inte riktlinjerna tillräckliga. Utredningen anser heller inte att vi i juridisk mening gjort något fel, men nu finns det ju en polisanmälan mot Anna Odell som sköts av polisen, så det är inte vår sak att utreda, säger Ivar Björkman.

Kommer Anna Odell att få visa projektet som det ursprungligen var tänkt på examensutställningen?

– Om det inte blir en fällande dom kan hon göra det.

Internutredningen har fokuserat på skolans regelverk och dess etiska förtecken. Men skadeståndskraven på Konstfack kvarstår. SL kräver 100 000 kronor för Nug:s nedklottrade tunnelbanevagn och landstinget vill ha 10 000 kronor.

Utredningen föreslår att ”för att tydliggöra att Konstfack tar ansvar för det som förevarit rekommenderar vi att förhandlingar genomförs med landstinget för att ersätta den skada som kan ha orsakats vården”.

I fallet med Nugs examensverk från 2008 Territorial pissing, där en maskerad man klottrar i en tunnelbanevagn för att sedan kasta sig ut genom ett fönster, tar Konstfack inget ansvar. Enligt Ivar Björkman handlade studenten helt på eget bevåg utan att ha stämt av eller ens underrättat skolan eller handledaren.

Hur då, menar du att studenten kuppade in filmen under att ens hans lärare visste något?

– Ja, de examineras ju under pågående utställning, men med de regelverk vi har i dag så hade inte filmen visats och han hade inte examinerats eftersom projektet inte var förankrat hos handledaren, säger Ivar Björkman.

Den 12 maj är det dags för examensutställning och alltså premiärvisning för Anna Odells projekt. Hon ser fram emot att få ge sin bild av verket som är omskrivet överallt innan någon har sett det.

Hur det kommer att tas emot är svårt att sia om. Hon och hennes lärare har redan börjat tala om hur säkerheten ska garanteras, även om Odell just nu inte upplever någon särskild hotbild.

– Nej, inte mer än det som kallas för ”ofredande”, som att någon använt min e-postadress, mejlat alla lärarna och skrivit att jag skulle bränna ner Konstfack och lagt upp en profil på Facebook i mitt namn, som jag inte ligger bakom.

Kan du i det här läget se något positivt med uppmärksamheten kring ditt projekt?

– Jag hoppas bara få göra det jag brinner för, säger Anna Odell.