Det är höst och därför dags för stickfiesta på modebloggar. Att stickning i konstnärliga sammanhang oavsett årstid fått något av en renässans är helt tydligt. I Stockholm får man ofta tillfälle att fundera över stickningens betydelse, det är svårt att missa de många lyktstolpar, soptunnor och andra delar av staden som blivit klädda i stickning. Bakom står Stickkontakt som enligt hemsidan är en grupp anonyma kvinnor.

Dessa ofta abstrakta alster sys upp på olika offentliga platser. Hela förra året fanns det till exempel ett stort stickverk på Mariatorget som fick sitta kvar och ju mer vintern tärde desto tröttare, smutsigare och alltmer likt klotter blev det. Faktum är att man kan fråga sig var gränsen går mellan klotter, graffiti eller Banksys streetart och Stickkontakt.

I USA kallas en liknande rörelse ”knitgraffiti” och lika förbjudet är det förstås att pryda det offentliga rummet med stickat som det är att spraya ner det med färg. Även om stickning framstår som en mjukare form. Visst är själva skadegörelsen, om man ska använda det uttrycket, mindre. Ändå gör stickningen, precis som graffiti, oss uppmärksamma på stadens rum men också på hantverkets omstörtande potential.

I ett pågående projekt i Husby (visas i Husby konsthall t o m söndag) framstår just själva garnet och stickningen som ett subversivt kitt. Arkitekten och konstnären Elin Strand driver tillsammans med konstnärsgruppen The New Beauty Council, KTH, Konstfack och Husby Konst- och hantverksförening ett projekt där man genom stickning når djupgående sociala och politiska frågor.

Projektet går ut på att i ett gemensamt och arbetsintensivt samarbete sticka en hel lägenhet från ett av hyreshusen i Husby, ett område som står inför en renovering. Lägenheternas väggar liksom alla dess detaljer är reproducerade som stickning: tapeternas gråa färgskala, solk och slit såväl som dörrar, handtag, badkar och kranar. Det finns något tragikomiskt i att se en stickad hatthylla eller en ullig toapappersrulle. Men vad projektet får oss att se är också de omätbara, mjuka variablerna som ekonomi, politik och arkitektur inte alltid ger sken av att rymma.

I samarbetet mellan människor från hela världen lyfts en mängd erfarenheter fram. Det är också helt tydligt att de stora politiska frågorna finns i det lilla. Om Jimmie Åkesson och hans anhängare skulle sätta sig och sticka en dag i Husby skulle garanterat deras vyer vidgas, både när det gäller integration och vad som är konst. Det finns något i omsorgen, processen, långsamheten och förskjutningen av material som helt enkelt hjälper oss att se omvärlden tydligare.