Brottstycken av ett vardagsliv – det är lätt att definiera Saul Leiters fotografier så. Fragment, suddighet och oväntade perspektiv är egenskaper som kännetecknar den amerikanske konstnärens bilder. Ett urval ur sviten Early color 1948–1960 visas på Gun Gallery. Det är Leiters första utställning i Sverige.
Han zoomar in och förevigar oansenliga episoder i New Yorks gatuliv. Kameran fångar anonyma individer, oftast omedvetna om den registrerande blicken. En busspassagerare, en man försjunken i ett telefonsamtal, brevbärare som pulsar i snön. Ofta syns de genom dimmiga rutor eller som speglingar och skuggor. Det handlar dock aldrig om ett obehagligt avslöjande. Leiter förseglar istället det förbipasserande ögonblicket med dess bleknande färger. Livet har stannat som om tiden var en ihållande illusion.
Fotografierna är tagna i närheten av den lägenhet där Saul Leiter har bott i nästan 60 år. Han föddes 1923 i Pitttsburgh. 1946 flyttade han till New York för att bli konstnär. Så småningom ställde han ut tillsammans med William de Kooning, Philip Guston och Philip Pearlstein.
Leiters måleri grundade sig på ett abstrakt formspråk med egensinniga färgval. Hans möte med Richard Pousette-Dart, företrädare för den abstrakta expressionismen, blev förlösande för upptäckten av fotografi som konstnärligt medium. Leiter fick bevittna hur kollegan experimenterade med porträtt i mörkrummet. Snart var han själv en av de första att fotografera i färg. Han har dock inte lagt ifrån sig sina penslar.
Leiters fotografier från 40- och 50-talen utgjorde ett viktigt bidrag till vad som i dag är känt som The New York school. 1957 visades hans färgfotografier på Moma i samband med utställningen Experimental photography in color. Vid den tiden ifrågasattes färgfotografi som estetiskt suspekt. Under decennier var Leiter relativt okänd som fotograf. Först på 90-talet började han visa sina tidiga bilder i större utsträckning.
Inför Leiters vardagsscener är det frestande att söka paralleller till André Kertész och Helen Levitts urbana odysséer. Skillnaderna är dock fler än likheterna. I Leiters fotografier finns en målerisk kvalitet som gör oskärpan till en dygd och tekniska missöden till en förtjänst.
Här finns också en medveten strävan efter asymmetriska kompositioner och radikala beskärningar. Motiven tycks samtidigt skyddas av ett filter som löser upp kontraster och mjukar upp färger. Skuggorna samlas, snö och regndroppar suddar ut konturer och former på andra sidan rutan. Kameran ser verkligheten som ett konstverk.
