På Medborgarplatsen i Stockholm ser en hel förskoleklass ut att befinna sig på hal is. Inget av barnen verkar kunna stå på skridskorna. Ligger de inte på rygg eller mage, står de på alla fyra. I fotografiets nedre högra hörn ser vi till och med hur ett barn ramlar över kanten och av själva isbanan.

Man skulle kunna tro att Ulf Lundin med sin kamera lyckats fånga ett väldigt underligt och för hans del lyckosamt ögonblick. Men att alla de skridsko­åkande barnen skulle ha ramlat samtidigt förefaller osannolikt, även om det nu är det bilden ­visar.

Dessutom har Ulf Lundin i sina tidigare verk, såväl fotografier och videoverk, visat hur tve­tydig kamerans blick kan vara och hur den kan användas som maktmedel.

Precis som hos de flesta av de fotografier som ingår i den nya sviten Still Films är det någonting i själva bilden som får mig att undra vad det egentligen är för en händelse som skildras. Främst eftersom den är så koncentrerad och genom­kompone­rad. Ingenting verkar finnas där av en slump.

Någon direkt ledtråd mer än titeln­ Still Films till att Ulf Lundin i sin dator ställt samman flera­ fotografier tagna av en kamera­ monterad på ett stativ ges inte. Att till exempel upptäcka om någon person syns mer än en gång i ett fotografi är inte lätt.

Ulf Lundin koncentrerar händelser som vi dagligen kan se i det urbana landskapet. Vi ser hur par omfamnar varandra vid en mötesplats, hur många går med mobilen i sin hand eller hur de som springer för att inte missa ett tåg formligen flyger fram. Man vi ser det aldrig lika samlat i en enda bild.