Uppifrån vänster: Andy Warhol, ”Mao”, färgserigrafi, utrop 200 000 kronor, Bukowskis. Karin Mamma Andersson, ”Vårdag”, utrop 600 000 kronor, Auktionsverket. John-E Franzén, ”Viva Las Vegas”, utrop: 200 000 kronor, Bukowskis. Nils von Dardel, ”Ett hjärta i brand”, utrop 2–2,5 miljoner kronor, Bukowskis. John De Andrea, ”Standing Woman, brown hair pulled back”, olja på polyvinyl, utrop 700 000–1 000 000 kronor, Auktionsverket.
De båda huvudkonkurrenterna Bukowskis och Stockholms auktionsverk samlade utrop är en bra termometer på vilket värde konstverk uppskattas till. När det nu till helgen är dags för de två auktionshusens höstvisningar är konstmarknaden lika het som under det legendariska 1980-talet.
Utropet, det vill säga det lägsta priset auktionisten kan tänkas acceptera för ett objekt, ligger mycket högt. Det sammanlagda utropspriset på Bukowskis moderna, contemporary och design ligger på 57,7 miljoner kronor, det vill säga i runda slängar lika mycket som husets rekordnivå 58 miljoner i samma kategori.
–Konjunkturen i västvärlden dånar på, konstaterar Bukowskis-chefen Carl-Gustaf Petersén förnöjt.
Samlat utrop på Stockholms auktionsverks version av samma produktkategori, Moderna kvalitén, hamnar på 65 miljoner.
–Vi är uppe på en nivå det här huset aldrig sett förut, påpekar verkets chef Niclas Forsman med stolthet i rösten.
Näringslivets intresse och engagemang för konst är också på topp – om än från relativt blygsamma nordiska utgångsnivåer.
Carnegie må som företag ha drabbats av motgångar, det hindrar inte att man delar ut sitt skandinaviska konstpris i helgen. På lördag överlämnar Finlands president Tarja Halonen Carnegie art award, bestående av bland annat en miljon kronor till svenske konstnären Torsten Andersson, under en ceremoni i Helsingfors.
Ett kvitto på att ekonomi och konstintresse går hand i hand är att begreppet ”konstfonder” har synts i medier igen. Allltså att man kan köpa in sig andelsvis i en konstsamling som upprättas av vinstsyfte.
–Jag vill betona att det inte är vi som ska starta konstfonden utan att vi har fått en förfrågan från en kund, förklarar Lovisa Malmström, som tillsammans med kollegan Anita Nilert jobbar som oberoende konstkonsulter.
De har båda varit i konstbranschen sedan 1980-talet och har ett långt perspektiv bakåt.
Men visst är det ett tecken i tiden att aktörer på finansmarknaden över huvud taget kan nämna ordet konstfond igen?
–Ja, det var nästan ett skällsord en gång i tiden. På 80-talet låstes konsten ofta in i bankvalv och fondandelsägarna såg inte ens konsten.
Men Lovisa Malmström och Anita Nilert har ett intresse av att konsten verkligen används. De arbetar med en så kallad art-consulting med inriktning på samtidskonst. De är beroende av goda relationer med förstahandsmarknaden, gallerierna, som inte är förtjusta i att deras konstnärer försvinner in i värdedepåer. Lovisa Malmström säger sig även märka ett genuint intresse för konsten hos sina kunder. Ett kunskapsmässigt och estetiskt sådant, inte bara ett ekonomiskt. Det är också inte så lite chic och statusdrivande att synas i konstsammanhang.
–Det har blivit lite glamour över det, ja. Men det är också viktigt för våra kunder att man inte handlar i den konst som bara är världsberömd i hela Sverige och runt Karlaplan.
Som tecken på att även svensk konstmarknad globaliserats nämner konstkonsulten gallerister som Charlotte Lund, Brändström & Stene, Andréhn Schiptjenko och Magnus Karlsson med flera som visar sin konst utomlands på mässor som Art Basel, Armory show och Frieze art fair.
–Det medför att svenska konstnärer får utländska gallerister och marknaden för dem öppnas upp. Ska man tänka på den investeringsmässiga biten så är det givetvis en fördel, säger Lovisa Malmström.
I veckan blev det också klart att byggherren Sven Harry Karlsson öppnar ett privat konstmuseum i Vasaparken i Stockholm. Vid onsdagens pressvisning på Bukowskis berättade Carl-Gustaf Petersén om hur praktfullt det kommer att bli.
–Övervåningen blir en kopia av en interiör från en 1700-talsgård. På väggarna hänger verk av Carl Fredrik Hill och August Strindberg.
August Strindberg som ju är dyrare än någonsin sedan branschgiganten Sotheby‘s sålde en målning för 22, 6 miljoner kronor under sin Scandinavian sale i juni.
Att de internationella auktionerna sätter agendan visar höstskörden på Stockholms auktionshus med all tydlighet. Verk av Andy Warhol har dragit iväg i en enorm priskarusell i New York och London. Vips dyker det upp mycket Warholgrafik både på Buckan och på Verket.
Det talas om att många av köparna finns i Indien och Kina. Just kinesiska konstnärer leder prisexplosionen på den europeiska konstmarknaden. Ett verk av Yue Minjun satte förra helgen rekord, 2,9 miljoner pund, för samtida kinesisk konst på Sotheby‘s i London.
Att Warholblad från Stockholm kan hamna i New Dehli och Peking är inte uteslutet.
–Slutkonsumenterna kan mycket väl finnas just där. Men de hittar inte hit. Ännu, säger Fredrik Fellbom, intendent för grafik på Stockholms auktionsverk.
