Bengt och Berit Swegmark har ett privat konstmuseum i Borås med kända grafiska konstnärer från hela världen. Till vänster blickar Alex Katz "Black Scarf" ut på paret Swegmark.
BORÅS
Det ska förstås vara i stadsdelen Knalleland i Borås ett museum med namnet Abecita Corsettfabrik öppnas. Här på 1 500 kvadratmeter i den nedlagda fabriken har makarna Berit och Bengt Swegmarks samling av internationell grafik- och fotokonst fått breda ut sig på två våningsplan. Samlingen, som består av över 300 verk av ett 30-tal internationellt kända konstnärer, speglar utvecklingen från 60-talets början till i dag.
Namn som Richard Hamilton, Roy Lichtenstein, David Hockney, Robert Rauschenberg, Jim Dine, Louise Bourgeois för att nämna några, upptar de vitmålade väggarna.
I drygt 40 år har makarna byggt upp sin konstsamling, som med tiden blev så stor att den inte kunde härbärgeras hemma. År 2000 bildades därför Stiftelsen Fokus Borås för att samlingen inte skulle kunna skingras och med syftet att stödja kultur, hälso- och sjukvård. En miljon kronor om året delas ut till konferenser, olika stöd åt sjukvården och kulturella ändamål, därav ett textilpris på 250 000 kronor. I det nya museet finns
också en textil avdelning med presentation av den nordiska tävlingens sex pristagare sedan starten samt en fotoutställning.
Det är två blygsamma personer vi möter inför en rundvandring i de två stora hallarna - en guidning som makarna själva sköter för grupper på 15-20 personer.
- Nej, det har inte väckt någon stor uppmärksamhet, säger Bengt Swegmark. Det finns nämligen inga möjligheter att hålla öppet för allmänheten på vanligt sätt. Det skulle bli för dyrt. I stället tar vi emot grupper mot en mindre avgift och för att avvika mot det gängse museimönstret har vi valt att kalla museet för Abecita corsettfabrik. Vi är mycket glada över att kunna använda industribyggnaden på detta sätt, den är så vacker och skapar det rätta ljuset med alla sina fönster. Några större förändringar behövdes inte inför inflyttningen.
Att få göra en privat rundvandring med makarna Swegmark är en speciell upplevelse - för varje verk har de en intressant historia att berätta. Man frapperas också av att konsten är så tillgänglig
med utförlig information om konstnärerna invid konstverken.
- Vi har besökt många museer ute i världen och varje gång har vi varit irriterade över den dåliga informationen, säger Bengt Swegmark. Det finns de som menar att skyltar stör konsten och att betraktaren påverkas ofördelaktigt, men det har vi faktiskt inte brytt oss om.
Bengt Swegmark berättar att det var som nygifta på 60-talet makarna kom i kontakt med Björn Bengtsson, en ambulerande gallerist från Varberg och en skarpsynt konstkännare, som senare öppnade galleri i Stockholm.
- När han kom hem till oss hade han ett helt lager konstverk i sin bil. Han bredde ut fem nya blad av David Hockney på golvet - en konstnär som vi aldrig hört talas om. Därefter hamnade fem Roy Lichtenstein bredvid och tio Jasper Johns tills golvet var täckt. I stort sett visste vi inte mer om konst än vem som helst, men Björn höll oss i handen och det var så det började. Vi lärde känna de yppersta konstnärernas bästa vän.
Men varför blev det mest grafik och mycket
amerikanskt, det som på 60-talet kallades popkonst?
- Skulle Berit och jag ha köpt oljemålningar hade vi blivit ruinerade på ett par veckor, säger Bengt Swegmark. Vi kom in precis i konstskiftet från expressionismen och rakt in i mötet med Rauschenberg, Lichtenstein, Warhol och de andra. Men vi varnades för Warhol av Björn, som menade att han inte hade någon kontroll på upplagan utan bara ville sälja tusentals av de olika verken. Men när vi hängt våra tavlor för första gången undrade experter varför vi inte hade några Warhol. Det måste ni ha, fick vi veta.
Så blev det till sist det kända Mick Jagger-porträttet signerat både av konstnären och Jagger och gjort i 250 exemplar. Egentligen för många, menar Bengt Swegmark, men de gjorde ett undantag.
Till höger om den finns Warhols Elektriska stolen från en portfölj gjord i sex olika färger och signerad i 50 exemplar.
- Vi köpte den mörkaste och otäckaste. Och det är hela vår Warholsamling.
Samlingen av den i dag 84-årige Richard Hamiltons datakonst är
desto större, ett 20-tal verk. Här finns också en komplett svit av David Hockney - Rake”s Progress. Ett eget rum har Louise Bourgeois fått.
- Fotokonsten är intimt förknippad med den grafiska konsten och visar på ett ständigt nyskapande, säger Bengt Swegmark. Alla de konstnärer vi har representerade är också fotografer på ett eller annat sätt.
På fotoavdelningen finns den unge svensken Anders Krisár, som väckt stor uppmärksamhet för sina bilder.
Men någon officiell invigning av det nya museet har det inte blivit.
- Vi samlar oss inför konstmässan i Sollentuna den 7 februari när Borås ska lanseras som konstens stad med fyra institutioner representerade: Konstmuseet, Textilmuseet, konstverkstaden Ålgården och Abecita Corsettfabrik.
