Carl Moritz är ung måleriprofessor på Konsthögskolan i Stockholm. I huvudstaden är det vinter, på Konsthögskolan brinner det. Lagom till terminens slutexaminationer fylls skolans foajé av banderoller, ”stoppa slappkukarnas välde”, en feministisk aktion i protest mot att ännu en manlig professor anställts på skolan.
Samtidigt sätter en av skolans elever eld på sig själv på grund av rykten om en kommitté, en hemlig klubb för konstvärldens mäktigaste där alla konstnärernas framtid beslutas. Eleven har fått tummen ner och begår desperat självmord.

Måleriprofessorn Moritz blir thrillerns egen konstkommissarie. När han inte pulsar omkring med sin hunsade varghund, kartlägger han konstvärlden och skapar så till slut sin egen motståndsrörelse – Konsthögskolans vaktmästare ska bli nästa stora konstnärsnamn.
Tv-serien AK3 är baserad på Ernst Billgrens egen roman Kommittén och är ett konspirationsporträtt av en konstvärld där konsten saknar betydelse, istället är all makt centrerad en kommitté. I fyra entimmesavsnitt vill Billgren avslöja konstvärldens maktsfärer och svara på frågorna: Vad är konstnärlig kvalitet? Vad är medias roll i konsten?

Själv har Ernst Billgren hävdat att han håller liv i myten om sig själv genom att vara åsiktslös. Han låter andra tycka och låter därigenom verket leva vidare. Därför lät vi koncept- och mediekonstnären Fia-Stina Sandlund se tv-seriens två första delar.
Ungefär samtidigt som Billgrens bok Kommittén kom ut, undersökte Fia-Stina Sandlund konstvärldens maktsfärer genom ett radioreportage om Konstnärsklubben, ett slutet sällskap som funnits sedan 1856 där bara manliga konstnärer väljs in.

Parallellerna fortsätter. I Fia-Stina Sandlunds föreställning Om du är rebell, så är jag reko, som spelats under hösten på Riksteatern, är Ernst Billgren med i en inspelad telefonintervju.
Där medger han att en av karaktärerna i AK3 är inspirerad av just henne. Han nämner inte vilken.
– Jag tycker det är bra att han som konstnär gör en tv-serie, säger Fia-Stina Sandlund, när vi träffas efter SVT:s pressvisning av tv-seriens två första delar.
– Ganska många skulle nog säga att det här är en dålig tv-serie. Och det kan ju vara intressant i sig om det är en konceptuell handling. När man byter medium finns en risk att man inte har tillräcklig kunskap för att kunna alla koderna. Så frågan är om det är medvetet eller bara ett misslyckat projekt, säger hon.

Fia-Stina Sandlund menar att det stämmer att kontakter spelar stor roll. Kommersiella gallerier, statliga institutioner och kvalitetsgranskande stipendienämnder som Iaspis, Konstnärsnämnden och Konstnärsklubben bestämmer konstmarknaden.
I tv-serien finns också vissa likheter mellan en feministisk protest mot en nytillsatt manlig professor på Konstfack 2002 och rektorskaraktärens frisyr som påminner om Marie-Louise Ekmans, nuvarande rektor för Konstakademien. Men annars känner Fia-Stina Sandlund inte igen sig.
– Serien känns som en blandning av insinuant parodi och Utbildningsradion. Den spär på de klichéer och fördomar som redan finns. Den känns tio år efter, som yesterday‘s news, säger hon och tillägger att det är en väldig förenkling att se nätverkandet inom konstvärlden som ett isolerat problem.
– Jag ser inte scoopet. För mig är konsten som en rörelse där mötet med publiken, och nätverkandet, är en del av processen, säger Fia-Stina Sandlund och påpekar sedan:
– På sin höjd är det intressant ur ett konstperspektiv att vi sitter här och diskuterar tv-serien just nu.

AK3 sänds i fyra delar i SVT2 med start på söndag kl 21.20.