Konserthuset har valt att gå vidare med förslaget om glasad tillbyggnad på taket.
Foto: Tham & Videgård Hansson Arkitekter
Stockholms konserthus är en kubisk, blå byggnad från 1920-talet.
Byggnaden är en arkitekturikon. Men den är allt för sluten och dessutom för liten, enligt Konserthusets chef Stefan Forsberg som i flera år arbetat för en expansion.
I visionen ingår bland annat restaurang, utställningsytor och en experimentscen för yngre publik.
Förra året fick fyra arkitektkontor i uppdrag att rita på Konserthusets nya ytor genom så kallade parallella uppdrag.
Arkitekterna visade på olika expansionsmöjligheter, bland annat i tomma lokaler under mark. Ett förslag innebar en tillbyggnad mellan Konserthuset och Hötorgsskraporna.
Arkitektkontoret Tham & Videgård lade en glasad påbyggnad på taket, och Konserthuset väljer nu att gå vidare på detta spår.
– Som koncept tycker vi att det är bäst att bygga på taket, säger Stefan Forsberg som menar att en påbyggnad kan bli ett inbjudande och publikt tillägg till Konserthuset.
Samtidigt innebär en påbyggnad att huset förblir en sammanhållen enhet, tillägger han.
– Och den förstör väldigt lite av originalhuset.
Tham & Videgård arbetar nu vidare med idén om en påbyggnad. Samtidigt plockas bitar från de andra arkitektkontorens föreslag; enligt Stefan Forsberg kan det exempelvis bli aktuellt att kombinera en påbyggnad med en mindre tillbyggnad.
En lösning ska presenteras för landstingspolitikerna i höst. Hur den slutliga utformningen ska arbetas fram, och om projektet ska bli föremål för arkitekttävling, är dock oklart.
– Men det är världsklass som gäller, det ska vara absolut högsta nivå, säger Stefan Forsberg som betonar att det också är viktigt att göra något som är i samklang med det ursprungliga huset.
Flera olika instanser har dock varnat för att satsningen på en påbyggnad kan innebära pengar i sjön. Per Kallstenius, stadsarkitekt i Stockholms stad, säger att vägvalet är problematiskt.
– Man kan bara konstatera att det innebär naturligtvis jättestora kulturhistoriska problem, säger han och konstaterar att Konserthuset är ett hus med ”stor integritet”.
– Man kan bara påminna sig diskussionerna om stadsbibliotekets tillbyggnad. Det här är inte enkel väg fram, säger han och tillägger att Konserthuset är en avslutad märkesbyggnad - som inte kan jämföras med Hamburgs konserthus, där ett gammalt magasin fått en stor påbyggnad av glas.
Enligt Per Kallstenius har stadsbyggnadskontoret tillsammans med länsstyrelsen och kommunala remissinstanser tydligt avrått Konserthuset från att bygga på höjden.
– Att lösa detta med en renodlad påbyggnad har vi inte rekommenderat.
Samtidigt har Stockholms stad full förståelse för Konserthusets behov av mer yta, enligt Per Kallstenius.
– Vi vill verkligen hjälp Konserthuset på alla sätt. Vi har dammsugit hela området för att hitta ytor som kan komma Konserthuset till glädje, säger han och tillägger att det finns ytor i husets närhet som kan användas. Han kan också tänka sig en tillbyggnad mellan Konserthuset och Hötorgsskraporna.
Dessutom menar Per Kallstenius att Konserthuset har resurser i sin befintliga byggnad; bland annat finns lokaler i gatuplan som i dag är uthyrda till butiker.
– Det finns mycket som kan utnyttjas bättre, säger han.





