Efter mörkrets inbrott samlas muslimer på restaurang almadinah för att bryta fastan med en iftarmeny, en festmåltid med mycket kött.
15.43. En dadel och ett glas youghurt i all hast, sedan raskt tillbaks till grytorna. Kockarna på restaurang Almadinah vid Södermalmsmoskén bryter fastan på traditionellt sätt. Muslimer världen över, sedan profeten Mohammeds tid på 600-talet, intar något sött ihop med mjölk, yoghurt eller bara vanligt vatten när dagens prövning är till ända.
Khemais Abidi har drivit Almadinah i tre år nu och han brukar beställa in dadlar från en grossist i Bryssel. I år blev det 800 kilo - men en dryg vecka innan fastan var till ända hade allt gått åt.
- Nu får jag köpa in från vanliga butiker i stan, för dadlar måste vi ha, förklarar han.
Almadinah ligger runt hörnet om moskén och är välbesökt under Ramadan. Folk droppar in efter jobbet, efter bönen i moskén, eller mitt i arbetet för att få sig ett välbehövligt mål mat. De tre kockarna lägger sista handen vid den mustiga soppan, som idag råkar vara shorba, tunisisk kött- och grönsaksgryta. Den ingår i iftarmenyn (iftar är att bryta fastan) som även rymmer dagens varmrätt, nybakat pitabröd, sallad och söt baklava till kaffet. Det gäller nämligen att fylla på med vätska, även om det ska ske i måttliga mängder.
Allt måste vara förberett i restaurangen så att det går undan när ruschen sätter in efter bönen. Personalens egen hunger får stillas i skift efter det att gästerna har fått sitt. För utöver den religiösa betydelsen ska fastan också vara en period av personlig bildning.
- Ramadan är en tid av andlighet. Man testar sitt tålamod, utvecklar en självkänsla och visar medkännande med de fattiga. Man lär sig självkontroll helt enkelt, säger Mahmoud Khalfi, ordförande i Islamiska förbundet i Stockholm.
Exakta siffror på antalet muslimer i landet finns inte, eftersom religionstillhörighet inte registreras i Sverige. Ungefärliga siffror är 250 000 muslimer och runt 60 000 praktiserande, enligt islamolog Jan Hjärpe vid Lunds universitet.
15.55. De hungriga matgästerna köar med brickorna i hand. Tyst och tålmodigt rör sig kön av män, för det är just bara män - utöver ett ungt par som lockats in, kanske av den orientaliska inredningen med divaner. Männens blickar är svåra att se bakom ångan från den varma soppan som slevas upp. Längre fram i kön erbjuds fat med mixgrill av lammkotletter och kycklingfiléer på spett, med klyftpotatis eller basmatiris till.
Iftar är en festmåltid och detta innebär mycket kött enligt tradition. För den verkligt hungrige finns dessutom en buffé med bland annat slate mesouiya (sallad av hackad och grillad paprika med tomat och vitlök), marockansk krisprulle (tonfisk, ägg och grönsaker), tunisisk brik (saffransgul äggpaj fylld med diverse grönsaker) eller dolma på vinblad fyllda med ris och köttfärs.
Det muslimska året - baserat på månvarvsmånader - består av 354 dagar, vilket gör att fastan årligen förflyttas med 10-11 dagar. Om nio år infaller den i augusti och då kan muslimer i Sverige få fasta i upp till 19 timmar.
I natt är den viktigaste tiden under fastan och kallas för Laylat al Qadr, Kraftens natt. Profeten Muhammed ska då ha fått
muslimernas heliga skrift uppenbarad för sig.
- Under kvällsbönen ska imamen läsa ut koranen och den här kvällen samlas mer än 2 500 personer till bön, jämfört med de ungefärliga 1 000 personer som kommer till ramadanbön, förklarar Mahmoud Khalfi.
17.37. Ett växande sorl sprider sig i restaurangen sedan den värsta hungern har stillats. Även kockarna kan äntligen smaka av dagens läckerheter.
