STOCKHOLM Journalisten och författaren Paul Gorman har sakta men säkert utvecklats till en av Europas mest intressanta popkulturella arkeologer. Han slog igenom på allvar med den ypperliga ”The Look: Adventures in Rock & Pop Fashion”, en noggrann odyssé genom samtliga brittiska musikrelaterade subkulturer, och en oerhört vacker bok om den hemlighetsfulle formgivaren Barney Bubbles livsverk.

Gormans talang och det som gör honom unik är hur han ständigt letar en liten bit längre bort, runt hörnet från punkten där de vanliga historiebeskrivningarna har tröttnat eller gett upp.

När hans modejournalistkolleger nöjer sig med att mingla på en takterrass med ett glas champagne i handen eller studera en klädkollektion genom skyltfönstret har Gorman redan hittat bakdörren som leder ner i källaren för att ta reda på vem som packar upp en ny leverans av sammetskavajer. Med pincett och förstoringsglas söker han efter de passionerade entusiasterna, de besatta skuggfigurerna som så sällan får den uppmärksamhet de förtjänar.

I sin nya bok, ”Mr. Freedom – Tommy Roberts: British Design Hero”, gör han det återigen.

Den klotformade lille Tommy Roberts drev mängder av semi-legendariska Londonbutiker från 1960-talets mitt och 15 år framåt. Kleptomania, Mr Freedom och City Lights var kanske de mest kända. Roberts var – och är – en rastlös själ. Alltid på väg mot nästa idé, nästa grej och nästa område.

En av hans mest omtalade skapelser är den bruna dubbelknäppta kostym som David Bowie bär på inneromslaget till albumet ”Pin Ups”. Alla de platåskor som Elton John uppträdde i när han var som mest 1970-talsextravagant är en annan. Roberts var också den första att licensiera Walt Disneys animerade figurer och använda dem som t-shirtmotiv eller som mönster (hans Långben-mönstrade klänning är en klassiker). Det var i en av Roberts butiker som man någonstans kring 1969 för första gången i Europa kunde köpa en collegetröja med en glad Musse Pigg på.

Men Roberts var inte själv designern. Hans namn förevigades aldrig på en liten lapp i nacken av en kostym eller skjorta. Roberts var kuratorn, idésprutan och entreprenören och därför i riskzonen att bli just en skugglegend i marginalen, medan de hantverkare han anlitade ofta blev världsnamn.

Dessutom var Roberts under en kort period manager åt det utmärkta pubrockbandet Kilburn & The High Roads, vilket på så många vis gör honom till något av en aningen mer misslyckad Malcolm Maclaren. Tommy Roberts höll alltid jämna steg med sin betydligt mer hyllade kollega. Men, som Gorman skriver i sin briljanta bok, var han bara betydligt sämre på något åh-så-viktigt som ögonblicklig självmytologisering. Därför dröjde det nästan 40 år innan vi nu kan läsa hans fascinerande och inflytelserika livs historia.

Andres Lokko är musikkritiker och skribent i Svenska Dagbladet.