Sudoku heter den senaste flugan i avdelningen hjärngymnastik. I tidningar dök sifferkorsordet upp i Japan redan 1984. Men sedan brittiska dagstidningen The Times publicerade sin första sudoku i november 2004 har det formligen exploderat i landet. Brittiska medier har kallat det lätt beroendeframkallande spelet för det 21:a århundradets Rubiks kub.
- Det är en otroligt stor subkultur i England, som troligen är det största sudokulandet i världen efter Japan, där spelet verkligen är kult. Många andra länder har också organiserat stora tävlingar, säger Paul Vaderlind, matematiker på Stockholms universitet och författare av flera matematiska pysselböcker.

Namnet sudoku är japanska och består av de två ordleden su och doku som direkt översatt betyder ungefär siffra och stå ensam. En något vag antydan om vad spelet går ut på.
Det spelas som regel på ett kvadratiskt nät med nio rutor på varje ledd. Detta nät delas i sin tur in i mindre fält, så kallade regioner, om tre gånger tre rutor. I ett varierande antal rutor finns siffror ifyllda på förhand, de så kallade givna siffrorna.
Uppgiften är att fylla i spelfältets övriga rutor med siffror på ett sätt så att ingen siffra förekommer mer än en gång per rad, kolumn och region. I en äkta sudoku finns bara en rätt lösning.

Svårighetsgraden bestäms av antalet på förhand givna siffror och hur de är placerade. Ju färre givna siffror, desto svårare pussel. Man kan konstruera sådana här pussel där endast 19 av de 81 rutorna är ifyllda, enligt Paul Vaderlind.
- Normalt blir folk rädda bara de hör ordet matematik, men sudoku kräver i sig inget matematiskt kunnande, utan bara uthållighet och konsekvent tänkande. För den oinvigde är det kanske svårt i början, men man fastnar snabbt. Det är så stimulerande och väldigt tillfredsställande när man lyckas lösa ett problem, säger Paul Vaderlind.

1997 var den pensionerade nyzeeländske domaren Wayne Gould i Tokyo. Han råkade hitta sudoku i en bok som han bläddrade genom i en butik där. Han tog med sig boken till sitt hem i Hongkong och ägnade sex år att fila på ett sudoku-genererande datorprogram. Därefter kontaktade han The Times och resten är historia.

Tidningarna Guardian, Independent och Daily Telegraph följde trenden liksom ett otal andra publikationer under årets första månader. Om man ska tro medierapporteringen är människor djupt försjunkna i sifferbryderier mest överallt – från klassrum till kontor, från sovrum till tunnelbana.
Nu senast lanserade New York Post sudoku i hopp om att starta hysterin även på andra sidan Atlanten.
I Sverige lanserades pusslet faktiskt för första gången 1998 i Paul Vaderlinds bok Är detta matematik? och nu är det alltså svensk dagstidningspremiär. Inom kort kommer pusslet i Svenska Dagbladet.