En sarkastisk kommentar som cirkulerade på kinesisk internet igår var:
90-talist: Idag tog jag mig över Den stora brandväggen och såg en utländsk sajt som hette Google. Fan, det var ju bara en kopia på Baidu.
00-talist: Vad betyder att ta sig över ”Den stora brandväggen”?
10-talist: Vad betyder ”sajt”?
20-talist: Vad betyder ”utländsk”?
Kina har sedan OS valt att strypa den redan bristande yttrandefriheten på nätet. Att en utländsk aktör nu väljer att packa ihop är inte heller en katastrof för partiet. Det gynnar bara kinesiska garanterat regimtrogna sajter som Baidu, som redan har 60 procent av sökmarknaden.
Kommunistpartiet har ett sådant grepp kring informationsmonopolet att de kan vara säkra på att majoriteten av kineserna kommer att köpa deras version av exit Google. Den nationalistiska tidningen Global Times skrev igår att: “Google överväger att censurera sin sökmotor i Kina”. Detta som en kommentar på att kinesiska Google för första gången inte censurerar.
Till sin hjälp har partiet “50 öres-partiet” – internetanvändare som får betalt för att posta regimvänliga kommentarer. Smeknamnet kommer av att de sägs få just den summan per inlägg. Sedan sommaren är utländska sociala sajter som Youtube, Facebook, Twitter och otaliga bloggservrar blockerade. Även flera kinesiska mikroblogg-alternativ har tvingats stänga.
I december publicerades planer från it-ministeriet att blockera samtliga sajter som inte godkänts av kinesiska myndigheter för landets 360 miljoner nätanvändare. Hur långt partiet är berett att gå visades efter kravallerna i Xinjiangprovinsen sommaren 2009. Myndigheterna stängde av internet i fem månader. Det öppnades inte igen förrän i december, och då enbart med två sajter tillgängliga: den officiella nyhetsbyrån Xinhua och partiorganet Folket Dagblad. Provinsens 20 miljoner invånare är därmed i samma informationsläge som under kulturrevolutionen.
Men för den som vill och har tekniska kunskaper är det inte svårt att komma förbi censurmuren. Bland den minoritet som gör det märks ett starkt stöd för Googles beslut.
Måhända mer allvarligt för partiets popularitet är ett växande missnöje från politiskt ointresserade kineser mot den allt hårdare censuren av “omoraliskt och våldsamt innehåll”, vilket kan betyda allt från internetspel till sexsajter.
För censuren till trots har internet inneburit att kineserna fått ett friare informationsflöde än någonsin.
Som en avskedssalut från Google.cn återvände igår sökresultat som Dalai Lama och pansarvagnsmannen från massakern vid Himmelska fridens torg. Det kommer inte att bli långvarigt. Den kinesiska brandväggen växer stadigt högre. Det gynnar partiets maktmonopol. Men det är samtidigt en reträtt från den öppning mot omvärlden som Kina skördat så enorma framgångar på.
